Matvanor - undersökningar

En bild ovanifrån där en grupp människor i olika åldrar äter en middag vid ett dukat bord. På bordet finns det mat på både fat och tallrikar. Maten består av potatis, böner, morötter, sås, gelé och en stor kalkon.

Att veta hur olika grupper i befolkningen äter och vilka ämnen vi får i oss från maten är viktigt för att kunna följa och främja en bättre hälsa på kort och lång sikt. Livsmedelsverket samlar regelbundet in sådan information genom bland annat matvaneundersökningar, matkorgsundersökningar och biomonitorering.

Informationen från undersökningarna används för att följa trender, för att undersöka om kostråd och rekommendationer följs och för att ta reda på om vi får i oss för mycket eller lite av olika ämnen.

Livsmedelsutbud, val av livsstil och hur mycket näringsämnen, giftiga ämnen och sjukdomsframkallande mikroorganismer livsmedel innehåller ändras kontinuerligt. Det är därför viktigt att följa befolkningens matvanor och livsstil fortlöpande.

Genomförda matvaneundersökningar

Ett av Livsmedelsverkets mål är att ”de som äter sämst äter bättre”. I Livsmedelsverkets uppdrag ingår att göra nationella matvaneundersökningar för att få kunskap om hur vi i Sverige äter.  I matvaneundersökningarna samlar Livsmedelsverket därför in information om matvanor och andra livsstilsfaktorer, kroppsmått, socioekonomiska och demografiska faktorer från nationellt representativa urval av barn, ungdomar och vuxna.

Uppgifterna från matvaneundersökningar kan användas för att studera matvanornas betydelse för hälsa och sjukdom, för utveckling av nya kostråd och som underlag för lagstiftning.

Livsmedelsverket har hittills genomfört fem stora rikstäckande undersökningar om matvanorna i Sverige:

  • Hushållens livsmedelsutgifter och kostvanor (HULK) (vuxna och barn)
  • Riksmaten 97-98 (vuxna)
  • Riksmaten barn 2003 (barn 4 år, samt i årskurs 2 och årskurs 5)
  • Riksmaten vuxna 2010-11 (vuxna)
  • Riksmaten ungdom 2016-2017 (barn i årskurs 5, årskurs 8 och årskurs 2 på gymnasiet) samt Riksmaten ungdom plus (en pilotstudie av ungdomar i gymnasieåldern som inte går i skolan).

Du kan läsa mer om dessa undersökningar via rubrikerna i menyn.

Nästa matvaneundersökning- Riksmaten småbarn

Just nu pågår planeringen inför Riksmaten småbarn där vi ska samla in data om hur 3000 småbarn, under 5 år, äter. Undersökningen genomförs under åren 2021 till 2024.

Matkorgsundersökningar

Ett annat av Livsmedelsverkets långsiktiga mål handlar om säker mat. För att kunna arbeta med både bra matvanor och säker mat är det viktigt att veta hur mycket av olika ämnen vi får i oss via maten. Det gäller både näringsämnen och ämnen som kan vara skadliga för hälsan.

Syftet med matkorgsundersökningar är att undersöka innehållet i en typisk svensk matkorg för att få kunskap om hur mycket näringsämnen och oönskade ämnen vanliga livsmedel på den svenska marknaden innehåller. Läs mer om det via rubriken i menyn.

Övervakning av ämnen i kroppen - biomonitorering

Biomonitorering innebär att man samlar in prover, till exempel blod, från människor för analys av olika ämnen. Det som analyseras kan vara ämnen som ger ett mått på vår näringsstatus eller hälsoskadliga ämnen som vi får i oss på olika sätt. Läs mer om det via rubriken i menyn.

Andra källor om livsmedelskonsumtion

En annan källa till vad vi konsumerar är nationella konsumtionsstatistik, som Jordbruksverket sammanställer.

Senast granskad 2020-09-24