Arbetet för att upptäcka och motverka livsmedelsbedrägerier/livsmedelsfusk

Livsmedelsbedrägerier eller fusk med livsmedel – internationellt benämnt food fraud är avsiktliga överträdelser av livsmedelslagstiftningen, som vilseleder konsumenterna, och som görs för ekonomisk vinning. Det är EU-kommissionens operativa definition och därmed också hur Livsmedelsverket definierar livsmedelsbedrägeri. 

Alla typer av livsmedel kan potentiellt bli utsatta för livsmedelsbedrägerier och fusk om tillfälle ges. Denna typ av företeelse kan förekomma i alla delar av livsmedelskedjan och drabba såväl konsumenter som livsmedelsföretag inom och utanför Sveriges gränser.

Det innebär att Sverige har lagar och föreskrifter som reglerar livsmedel inom Sveriges gränser men också att det finns regler som alla EU-medlemsstater måste följa. Syftet med lagstiftningen är att livsmedel ska vara säkra för konsumenter att äta, inte vilseleda konsumenter och för att upprätthålla EU:s inre marknad.

Livsmedelsbedragare och fuskare är kreativa och hittar hela tiden nya sätt för att tjäna pengar och sätt för att undgå upptäckt. Här är en lista på några av de vanligaste kategorier för livsmedelsbedrägerier och fusk med livsmedel:

Utspädning:

En process där en dyr ingrediens späds ut mot en ingrediens med ett lägre värde.

Substitution:

En process där ingredienser, näringsämnen, livsmedel eller delar av ett livsmedel byts ut mot en helt annan eller billigare variant.

Dölja/kamouflera:

En process där en ingrediens av låg kvalitet döljs eller kamoufleras.

Otillåten berikning:

En process där okända och/eller odeklarerade ämnen tillsätts för att förbättra livsmedlets kvalitet och/eller egenskaper.

Förfalskning:

Intrång mot immateriella rättigheter såsom varumärken.

Felaktig märkning:

Falska påståenden eller förvanskning av livsmedelsinformation.

Gråa- och svarta marknader samt förfalskning:

Produktion av falska livsmedel. Stöld av livsmedel och försäljning av stulna livsmedel. Försäljning och utsläppande av livsmedel på marknaden utanför den del av livsmedelskedjan som står under kontroll av myndigheter.

Vilket uppdrag har Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket samordnar livsmedelskontrollen på nationell nivå. Avdelningen för företags- och myndighetsstöd har kontrollmyndigheter, och livsmedelsföretag som målgrupp och ger stöd till bl a. kontrollpersonal på lokal, regional och central nivå vad gäller tillämpning av regelverket.

På avdelningen finns en särskild arbetsgrupp som arbetar som stödfunktion till kontrollmyndigheterna i frågor som rör livsmedelsbedrägerier och fusk med livsmedel (food fraud).

Gruppen tar fram kontrollmetoder och andra verktyg för att stödja kontrollmyndigheterna i arbetet med att upptäcka och motverka livsmedelsfusk kan samordna större ärenden och projekt. Gruppen förvaltar även Livsmedelsverkets tipsfunktion för anonyma tips om livsmedelsfusk.

Gruppen utgör också Sveriges kontaktpunkt i EU-kommissionens Food Fraud Network(EU-FFN) vilket är en av kommissionens många arbetsgrupper. Nätverket består bland annat av kommissionen, Europeiska unionens byrå för samarbete om lagstiftning (Europol) och de kontaktpunkter som utsetts av medlemsstaterna.

Gruppen deltar även för Sveriges räkning i Interpol och Europols gemensamma arbete som syftar till att upptäcka och förhindra att illegala och otillåtna livsmedel släpps ut på marknaden.

Vilket uppdrag har kontrollmyndigheterna på livsmedelsområdet?

De kommunala kontrollmyndigheterna bedriver livsmedelskontroll och i det arbetet kan och ska de både upptäcka, motverka och förebygga livsmedelsfusk. Dessa kontrollmyndigheter ansvarar för livsmedelskontrollen på livsmedelsföretag som omfattas av kravet på registrering och som inte är primärproducenter. Dessutom ansvarar de för kontrollen på Sveriges dricksvattenproducenter.

Kontaktinformation till den kommunala livsmedelskontrollen finns både på kommunernas egna hemsidor samt på Sveriges kommuner och regioners (SKR) hemsida.

Länsstyrelserna har också ett kontrolluppdrag och ansvarar för kontrollen av primärproducenter. Dessutom har Länsstyrelserna i uppdrag att säkerställa att kommunerna utför sitt kontrolluppdrag enligt lagstiftningen.

Vad ska myndigheterna göra?

Livsmedelskontrollmyndigheterna har ett ansvar att inom sitt område och med de befogenheter de har, upptäcka och motverka livsmedelsbedrägerier och fusk med livsmedel. Det regleras i den EU-gemensamma förordningen (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel.

Om en kontrollmyndighet känner till eller misstänker fusk inom livsmedelsområdet måste den agera genom att undersöka och utreda saken. Myndigheten ska agera genom att vidta åtgärder och använda de sanktioner den har tillgång till, t ex genom att ta bort illegala livsmedel och/eller förbjuda att de släpps ut på marknaden.

Om en myndighet som bedriver livsmedelskontroll misstänker att ett företag bryter mot livsmedelslagstiftningen är den också skyldig att åtalsanmälan företaget.

I 13 § livsmedelslagen (2006:804) står att den myndighet som utövar offentlig kontroll ska verka för att överträdelser av lagen, av de föreskrifter eller beslut som har meddelats med stöd av lagen eller av de EG-bestämmelser som kompletteras av lagen, beivras. Därutöver finns ett antal administrativa åtgärder som myndigheterna kan vidta, till exempel förelägganden och förbud.

Senast granskad 2020-10-09