Både utveckling och försämring av de offentliga måltiderna till följd av coronapandemin

2021-02-08

Mindre hälsosamt måltidsutbud och stängda seniorrestauranger, men också ökad krisberedskapsförmåga och samarbete över gränser. Coronapandemin beskrivs ha haft både positiv och negativ påverkan på måltidsverksamheterna i skola, vård och omsorg. Dessa erfarenheter framkommer i en kvalitativ kartläggning i ett begränsat antal kommuner och regioner som gjorts av Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Varje dag serveras 3 miljoner offentliga måltider i Sverige – i förskolan, skolan, äldreomsorgen och på sjukhus. Coronapandemin har ställt krav på snabba omställningar för att säkra kökens livsmedelstillgång, hantera sjukfrånvaro i personalen och förhindra trängsel i restaurangerna i vård, skola och omsorg.

Erfarenheter från 25 kommuner och fyra regioner visar att pandemin fått både positiva och negativa konsekvenser för måltidsverksamheterna.

Förändringar som kan påverka folkhälsan

För att minska köbildning och hantera sjukfrånvaro i personalen har bufféer och salladsbord i skolor och förskolor många gånger minskats eller tagits bort. Det kan leda till negativa effekter på barnens hälsa. Särskilt för barn från socioekonomiskt sårbara familjer är skollunchen viktig och bidrar till att utjämna skillnader i matvanor och hälsa.

– Grundskolor som nu har undervisning på distans har skyldighet att fortsätta erbjuda lunch. Här ser vi att det finns smarta lösningar att inspireras av från gymnasieskolorna, säger Anna-Karin Quetel vid Kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket.

Även måltiderna i äldreomsorgen har påverkats negativt. Stängda seniorrestauranger riskerar att öka ensamheten bland äldre som bor hemma, och därmed risken för undernäring.

– Det är svåra avvägningar där risken för smittspridning måste vägas mot andra negativa effekter på äldres hälsa. Ensamhet var ett stort bekymmer hos många äldre redan före pandemin och nu är behovet av nya lösningar än större, säger Anna-Karin Quetel.

Ökad krisberedskapsförmåga i offentliga kök

Pandemin har tydliggjort de offentliga kökens samhällsviktiga roll.

– I svaren ser vi ökad krisberedskapsförmåga, flexibilitet och ett stärkt självförtroende. Man har visat på stor handlingskraft och drivit på i viktiga anpassningar, säger Anna-Karin Quetel.

Pandemin beskrivs ha gett verksamheter möjlighet att testa, uppdatera och utveckla beredskapsplaner. Områden som aktualiserats är lagerhållning, uteblivna livsmedelsleveranser och personalförsörjning i kris.

– Före pandemin hade endast fyra av tio kommuner en beredskapsplan för måltiderna. I kommande uppföljningar hoppas vi att alla offentliga måltidsverksamheter har en plan för att hantera samhällsstörningar säger Anna-Karin Quetel.

Som ett stöd i utvecklingen tar Livsmedelsverket fram en beredskapshandbok om livsmedelsförsörjning riktad till kommunala och regionala måltidsorganisationer.

Om undersökningen

Verksamheter i 25 kommuner och 4 regioner i landet har beskrivit hur de offentliga måltidsverksamheterna påverkats av och hanterat pandemin. Det finns en stor spridning i verksamhetstyper och kvalitativ metod har används. Resultaten ska ses som exempel på hur de offentliga måltiderna i Sverige påverkats av covid-19-pandemin. Materialet är inte representativt för landet i stort.

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverkets presstjänst, 018-17 53 40