Växtskyddsmedel

Växtskyddsmedel

Syftet med kontrollen är att kontrollera att tillverkare, distributörer och användare av växtskyddsmedel följer lagstiftningen och att de brister som uppmärksammas rättas till. Det skapar förutsättningar för att hanteringen av växtskyddsmedel sker på ett säkert sätt för människa och miljö.

Myndigheter Ansvarsområden

Kemikalieinspektionen

Utför kontroll av tillverkare och importörer av växtskyddsmedel. Vägleder kommuner och länsstyrelser om hur växtskyddsmedel får släppas ut på marknaden samt hur allmänheten får hantera kemiska produkter. Prövar ansökningar om tillstånd för att växtskyddsmedel ska få säljas och användas.

Jordbruksverket

Vägleder länsstyrelser och kommuner om yrkesmässig användning av växtskyddsmedel inom jordbruks- och trädgårdsområdet.

Naturvårdsverket

Vägleder länsstyrelser och kommuner om sin föreskrift (NVFS 2015:2) om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel, när det gäller verksamheter utanför jordbruks- och trädgårdsområdet.

Länsstyrelser

Kontrollerar hur växtskyddsmedel används på tillståndspliktiga verksamheter inom länet, där överlåtelse av kontrollen inte har skett till kommunen.

Kommuner

Kontrollerar distributörer och yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel inom kommunen, till exempel jordbrukare, växthusodlare och entreprenörer som lejs in att utföra bekämpningar.

Planering av kontrollen

Kontrollen ska utföras på växtskyddsmedel som används inom livsmedelskedjan. Det innebär att alla tillverkare, importörer, distributörer, återförsäljare och yrkesmässiga producenter av livsmedel och foder som använder växtskyddsmedel ska kontrolleras regelbundet.

Ansvaret för kontroll av växtskyddsmedel är uppdelat mellan Kemikalieinspektionen, länsstyrelserna och kommunerna. Varje myndighet ansvarar själv för att planera och genomföra sina kontroller med utgångspunkt i förordning EU 2017/625 och miljötillsynsförordning (2011:13).

Kontrollmyndigheterna (tillsynsmyndigheterna) ska ta fram en behovsutredning där de redogör för kontrollbehovet inom sitt ansvarsområde. Se 6 § miljötillsynsförordningen. Behovsutredningarna ska ses över och uppdateras varje år. Utifrån resultatet tar kontrollmyndigheterna fram en plan där de prioriterar vilka verksamhetsområden som ska kontrolleras under året.

Varje kontrollmyndighet ansvarar för att upprätthålla ett register över alla sina kontrollobjekt. Utifrån planen och registret väljer man vilka objekt som ska kontrolleras under året.

Dokumenterade tillvägagångssätt bidrar till enhetlig kontroll

Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket har tagit fram föreskrifter, vägledningar, informationsblad och annat stödjande material som reglerar och ger stöd för vad som ska följas upp och hur det ska kontrolleras. Materialet finns publicerat på respektive myndighets webbplats.

För att ytterligare effektivisera och harmonisera kontrollerna över hela landet genomförs regelbundet nationella tillsynsprojekt. Inom tillsynsprojekten tas vägledningar och checklistor fram av de centrala myndigheterna som stöd för kontrollmyndigheterna. I samband med starten av projekten arrangeras även utbildningar. Kontrollerna utförs sedan under en begränsad period av de operativa kontrollmyndigheterna.

Miljöinspektörerna har tillgång till allt vägledningsmaterial på myndigheternas gemensamma webbforum "Effektiv Näring". Endast kontrollpersonal (tillsynspersonal) på behörig myndighet har tillgång till forumet. På Kemikalieinspektionens och Jordbruksverkets webbsidor finns det mesta av vägledningsmaterialet öppet för allmänheten.

Riskbaserad kontroll

All kontroll inom växtskyddsområdet ska vara riskbaserad. Det är den myndighet som är ansvarig för den operativa kontrollen som ska göra en riskklassificering av kontrollobjekten. En verksamhet med hög risk bör kontrolleras oftare än en med låg.

På Jordbruksverkets webbplats finns vägledning om faktorer som kan ingå i en riskanalys. I Kemikalieinspektionens vägledning framgår vilka faktorer som myndigheten anser ska användas för att prioritera bland inspektionsobjekt inför kontroll av distributörer och återförsäljare av växtskyddsmedel.

Genomförande, kontrollmetoder och kontrollfrekvens

Beroende på syftet med kontrollen och vilken sorts verksamhet som kontrolleras kan kontrollerna genomföras på olika sätt. Hur den offentliga kontrollen bör utföras av de behöriga myndigheterna och vilka metoder som är lämpliga för att kontrollera överlåtelse och användning av växtskyddsmedel beskrivs i centrala vägledningar och checklistor.

Kontroll av tillverkare och importörer

Vid kontroll av de aktörer som släpper ut växtskyddsmedel på den svenska marknaden bör det säkerställas att verksamheten följer kraven om till exempel

  • register över sålda produkter
  • att överlåtelsen sker till kunder med användningstillstånd, och
  • att enskilda produkter är godkända och korrekt märkta.

Kontroll av distributörer och återförsäljare

Vid kontroll av distributörer och återförsäljare bör kontrollen säkerställa att växtskyddsmedlen är godkända för att få säljas och användas i Sverige samt att märkningen är korrekt. Kontrollen omfattar även verksamhetens rutiner för registrering och kontroll av kunder och ska säkerställa att återförsäljaren har gått en utbildning för att få sälja produkterna.

Kontroll av yrkesmässiga användare

Behörigheten att få sprida växtskyddsmedel alltid kontrolleras vid kontroll av yrkesmässiga användare av växtskyddsmedel, till exempel producenter av livsmedel och foder. Kontrollen kan utföras på hela verksamhetens hantering av växtskyddsmedel eller bara på vissa delar.

Kontrollen kan omfatta:

  • sprutförarens behörighet
  • dokumentation (sprutjournal)
  • lagring, hantering och spridning av växtskyddsmedel
  • arbetet med integrerat växtskydd

Grundprincipen är att kontrollerna ska vara oanmälda, men kontrollerna får också föranmälas om det behövs för kontrollernas genomförande. Större delen av de kontroller som utförs idag är föranmälda men det förekommer även oplanerade kontroller vid till exempel tips till myndigheterna om att lagstiftningen inte följs.

Den operativa kontrollmyndigheten beslutar om hur ofta kontrollernas ska utföras. Det är viktigt att uppnå en kontrollfrekvens som innebär att vi vidmakthåller en bestående effekt av kontrollen hos kontrollobjekten. Kemikalieinspektionen och Jordbruksverket rekommenderar att kontrollmyndigheten gör kontroller minst vart femte år på alla kontrollobjekt.

Hantering av resultat och avvikelser

Efter en kontroll ska verksamhetsutövaren få en kontrollrapport med eventuella krav på åtgärder. Kontrollmyndigheten ska dokumentera kontrollen och bedöma om riskklassningen är korrekt.

De avvikelser som framkommer används för att bedöma vilken uppföljning som myndigheten behöver göra och eventuella rättsliga åtgärder. Straffbelagda överträdelser kan leda till åtalsanmälan eller miljösanktionsavgift.

Kontrollmyndigheten bör följa upp avvikelser vid ett kommande planerat besök eller vid en extra kontroll. Om avvikelserna inte är åtgärdade ska myndigheten besluta om ytterligare åtgärder ställda i relation till tidigare beslut. Det kan röra sig om att koppla ett vite till beslutet.

Uppföljning, utvärdering och ständiga förbättringar

Varje operativ kontrollmyndighet ansvarar för att ha system och rutiner för uppföljning. Kravet omfattar uppföljning av att de planerade kontrollerna har utförts, har skett enligt dokumenterade rutiner och är riskbaserad, ändamålsenlig och ger avsedd effekt.

Varje år samlar Kemikalieinspektionen in uppgifter om alla de kontroller som de operativa kontrollmyndigheterna utfört under föregående år. Den årliga rapporten till EU-kommissionen om växtskyddsmedel ska användas för att utvärdera kontrollarbetet på unionsnivå. Då skapas förutsättningar för att uppnå det övergripande målet i förordning (EG) nr 1107/2009, det vill säga att växtskyddsmedel hanteras på ett säkert sätt för människors hälsa och för miljön.

Eventuella påpekanden och brister som framkommer vid revisioner från EU-kommissionen påverkar också kommande verksamhetsplanering.

Senast granskad 2020-05-26