Ohälsosamma matvanor riskerar den svenska folkhälsan

2017-02-10

En fjärdedel av alla vuxna svenskar har så ohälsosamma matvanor att de riskerar att bli kronisk sjuka eller dö i förtid. Det är hög tid att vårdens beslutsfattare prioriterar frågan om hälsofrämjande samtal i vården.

Debattartikel i Dagens Samhälle 2017-02-10

Matvanor och högt blodtryck är de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige. Det visar FNs världshälsoorganisation WHOs färska rapport Global Burden of Disease. En fjärdedel av Sveriges vuxna befolkning äter så ohälsosamt att de riskerar att insjukna eller dö i förtid av kroniska sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och cancer.  

Samtidigt visar beräkningar att hälsosammare matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom med mellan 30 och 50 procent och att upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt.

Ohälsa kopplad till matvanor skapar och upprätthåller också sociala hälsoklyftor. Studier pekar på att socioekonomiskt utsatta grupper äter mer ohälsosamt och det är också i dessa grupper som övervikten ökar mest. Det är inte acceptabelt ur perspektivet att vi ska uppnå en jämlik hälsa, något som samhället både kan och måste komma tillrätta med.

Hälso- och sjukvården har en central roll för att möta patienter som behöver stöd i sina matvanor. Det framgår inte minst i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder där samtal om mat är en viktig del tillsammans med insatser som rör rökning, riskbruk av alkohol och otillräcklig fysisk aktivitet.

Livsmedelsverket gjorde nyligen en undersökning bland sjuksköterskor, läkare och chefer inom primärvården om rådgivning kring matvanor. Resultatet visar att en stor majoritet tycker att det är mycket viktigt att vården arbetar med hälsofrämjande samtal (92 procent av sjuksköterskorna, 61 procent av läkarna och 76 procent av cheferna).

En del läkare (44 procent) och sjuksköterskor (76 procent) i primärvården arbetar mycket eller ganska mycket med rådgivning om matvanor på något sätt utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Men mer än hälften av alla läkare och sjuksköterskor säger att de vill arbeta mer än vad de gör idag. Tidsbrist, kunskapsbrist och bristande prioritering är förklaringar som anges.

Även patienterna vill få stöd av hälso- och sjukvården. En enkät från Socialstyrelsen visar att var fjärde svensk vill kunna vända sig till sjukvården för att få hjälp att ändra sina matvanor. Men för att fånga upp alla som vill och behöver få stöd behöver ansvariga politiker och chefer verka för att ge personalen rätt förutsättningar:

  • Landstingen bör ha tydliga mål och följa upp arbetet med bra matvanor för att rådgivningen ska prioriteras i det dagliga arbetet på vårdcentraler och sjukhus.
  •  Vårdpersonalen bör ha grundläggande kunskaper om vilka matvanor som är viktigast för att förebygga sjukdom och fler bör ha kompetens att ge kvalificerad rådgivning.
  • Landstingens dietister kan fungera som en resurs för att stärka övrig personals kompetens kring mat och hälsa.

Socialstyrelsen har nationella riktlinjer för effektiva samtalsmetoder och Livsmedelsverket har faktaunderlag, evidensbaserade kostråd och verktyg för samtalet. Socialstyrelsen och Livsmedelsverket har också utvecklat en särskild webbutbildning för vårdpersonal om samtal om mat.

Statistik och forskning säger samma sak, hälsa och livslängd blir bättre om matvanorna förbättras. Patienter och personal vill samtala om matvanor och verktygen finns på plats. Nu har politiker och chefer en chans att bidra till en bättre hälsa genom att styra och stödja arbetet på området.

Annica Sohlström
Generaldirektör Livsmedelsverket

Olivia Wigzell
Generaldirektör Socialstyrelsen