Bromerade flamskyddsmedel

Följ våra rekommendationer om fisk. Det är det enkla rådet om du vill få i dig fiskens alla nyttigheter men samtidigt undvika rester av flamskyddsmedel i maten. Här får veta mer om vad flamskyddsmedel är, hur man tror att de påverkar kroppen och var man har hittat dem.

Vad är bromerade flamskyddsmedel?

Bromerade flamskyddsmedel är en grupp kemikalier som innehåller grundämnet brom. De används när man tar fram produkter som kan vara brandfarliga, som plaster, textiler, möbelstoppning och elektronisk utrustning. Det finns för närvarande ett 70-tal olika bromerade flamskyddsmedel. Industrin har främst använt tre grupper: PBDE, TBBPA och HBCD.

Var finns bromerade flamskyddsmedel?

På grund av läckage till miljön finns flera bromerade flamskyddsmedel som föroreningar i luft, vatten, och havsbotten. Man har upptäckt rester av dessa kemikalier i fet fisk, men även i andra animaliska livsmedel, men i lägre halter.

Används bromerade flamskyddsmedel i dag?

I Sverige tillverkas inte bromerade flamskyddsmedel men de kan komma in med importerade produkter. Många bromerade flamskyddsmedel har förbjudits inom EU sedan diskussionen om dess hälsoeffekter började. Dessa ämnen kan dock finnas kvar i äldre produkter på marknaden, som elektroniska varor, elkablar, tyger och möbelstoppning.

Är bromerade flamskyddsmedel farliga?

De flesta bromerade flamskyddsmedel samlas i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Man vet än så länge ganska lite om hur flamskyddsmedel påverkar människan. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har visats i djurförsök. Där har man sett att de kan påverka sköldkörteln och öka risken för cancer. Men det är resultatet av betydligt högre halter av bromerade flamskyddsmedel än vad som uppmätts hos människor och vanligtvis också hos vilda djur. Efter förbuden som införts för vissa flamskyddsmedel har man sett att halterna av dessa sjunker i miljön och i våra kroppar.

Känsliga grupper

Man vet ännu för lite om bromerade flamskyddsmedel för att kunna avgöra om det finns särskilt känsliga grupper, men tester visar att foster- och spädbarn skulle kunna var extra känsliga.

Rekommendationer

Fördjupning

Vad står förkortningarna för?

  • PBDE (polybromerade difenyletrar)
  • TBBPA (tetrabrombisfenol A)
  • HBCD (hexabromcyklododekan)
  • PBB (polybromerade bifenyler)

Hur mycket flamskyddsmedel får vi i oss?

I Norden finns en god säkerhetsmarginal mellan de halter som uppmätts hos människor och de halter som används i djurförsök.

Enligt beräkningar från Livsmedelsverket är medelintaget av PBDE genom maten cirka 15 ng/dag för vuxna (runt 0,2 ng/kg kroppsvikt/dag), och av HBCD ungefär 3 ng/dag (omkring 0,04 ng/kg kroppsvikt/dag). Beräkningarna grundar sig på data från en undersökning av bland annat bromerade flamskyddsmedel i livsmedel (matkorgar) inköpta 2015. Vid en jämförelse med tidigare Matkorgar kan man se att halterna i mat sjunker och att intaget från mat har minskat. 

Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har bedömt riskerna med kroppsbelastningen för enskilda PBDE-kongener utifrån neurotoxiska effekter som observerats i djurförsök. Omräknat till intag av PBDE via maten tycks detta, åtminstone i svenska studier, ligga betydligt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter.

Gränsvärden

I dagsläget finns inga gränsvärden för något enskilt ämne eller grupp av bromerade flamskyddsmedel.

Riskbedömning

De flesta bromerande flamskyddsmedel samlas i fettväv och stannar kvar lång tid i kroppen. Skadliga effekter av vissa bromerande flamskyddsmedel har observerats i djurförsök, och mest data finns tillgängliga för PBB och PBDE. För PBB har ett tolerabelt dagligt intag (TDI) på 0,15 µg/kg kroppsvikt tagits fram. Det är beräknat på cancereffekter i djurstudier. PBDE och HBCD ger i djurförsök effekter på bland annat hormonbalans, beteende och organutveckling, men ännu har inget allmänt vedertaget TDI tagits fram.

EFSA har bedömt riskerna med kroppsbelastningen för enskilda PBDE-kongener utifrån neurotoxiska effekter som observerats i djurförsök (se länk till EFSAs riskvärdering längst ner på sidan). Skillnader mellan försöksdjur och människa, bland annat i förmåga att utsöndra dessa ämnen, har tagits med i beräkningen.

Omräknat till intag av PBDE via maten tycks intaget i svenska studier ligga betydligt under de nivåer som anses öka risken för negativa hälsoeffekter.

I USA har dock avsevärt högre PBDE-halter hittats i prover från människor, vilket leder till att säkerhetsmarginalerna minskar. Det finns också skillnader i effekt mellan PBDE kongener, och EFSA-bedömningen lyfter fram kongenen BDE-99 som särskilt potent avseende neurotoxiska effekter.

För övriga bromerande flamskyddsmedel finns ett begränsat dataunderlag vad gäller biologiska effekter. 

Senast granskad 2018-09-17