Ny undersökning om matsvinn: Många har svårigheter med skillnaden på datummärkningarna

2021-03-18

De flesta vet att det kastas för mycket mat, men det räcker inte för att minska svinnet. Fler behöver lita på sina sinnen, våga äta matrester som stått mer än några dagar i kylskåpet och förstå skillnaden mellan olika datummärkningar.

I Livsmedelsverkets senaste konsumentundersökning har ett tusental svenskar svarat på en webbenkät med frågor om attityder, kunskap och beteende kring matsvinn. Majoriteten anser att matsvinn är ett stort miljöproblem som de har ett eget ansvar för. Men många uppger ändå att de slänger mat som hade kunnat ätas. Undersökningen publiceras på Livsmedelsverkets webbplats och presenteras av Karin Fritz under ett EU-möte om matsvinnsfrågor den 18 mars.

– Många förstår problemet med matsvinn. Det är ett bra första steg mot förändring! Men vi behöver träna mer på att göra något åt det. Förbättra vår kunskap och ta vara på maten bättre, menar projektledare Karin Fritz.

Svårigheter att skilja på ”bäst före” och ”sista förbrukningsdag”

Att planera hur mat ska användas är ett bra sätt att minska onödigt matsvinn hemma. Svenska konsumenter är bland de bästa i Europa på att förstå ”bäst före”-märkningen – att det oftast går att titta, lukta och smaka för att avgöra om maten kan ätas efter passerat datum. Men förvånansvärt få kan svara på vad ”sista förbrukningsdag” betyder.

– Avgör vad som kan ätas efter passerat bäst före- datum med dina sinnen. Titta, lukta och smaka på all mat – utom den som är märkt med sista förbrukningsdag! Efter sista förbrukningsdag får produkter inte säljas och ska inte ätas, säger Karin Fritz.

Cirka en tredjedel av all mat i världen slängs

Matsvinn är ett globalt problem som berör både rika och fattiga länder. Cirka en tredjedel av all mat som produceras slängs samtidigt som 700 miljoner människor lever i hungersnöd. Det största matsvinnet uppstår i hemmen. Därför är konsumenter och beteende i hemmet viktigt för att lösa problemet.

Om konsumentundersökningen

Konsumentundersökningen omfattar konsumentens uppfattningar om beteende hemma, på restaurang och vid inköp samt corona-pandemins inverkan på matsvinnet. Undersökningen genomfördes via webbenkät av Origo group i slutet av 2020. Resultaten bygger på svar från drygt 1000 personer.  Arbetet har gjorts inom ramen för det regeringsuppdrag för minskat matsvinn som Livsmedelsverket har tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket.

Den närmaste månaden sprider Livsmedelsverket peppande budskap och tips på hur lätt matsvinnet kan minskas hemma. Tipsen baseras på resultat från konsumentundersökningen och syns främst i sociala medier med hashtagen  #svinnsikt.

Några resultat:

Cirka 4 av 10 har runt 4 grader i kylskåpet. Det är den temperatur som Livsmedelsverket rekommenderar för att kylvaror ska hålla längre.

  • 8 av 10 förstår vad bäst före-datum på ett livsmedel innebär. Det betyder att en majoritet vet att det oftast går att äta livsmedel efter passerat bäst före - datum.
  • Endast 3 av 10 förstår innebörden av sista förbrukningsdag. Det är en datummärkning som handlar om säkerhet, livsmedel ska inte ätas efter passerat datum.
  • 5 av 10 planerar sina måltider i förväg. Planering av måltider är ett viktigt steg för minskat matsvinn.