Mät och följ upp

Det första viktiga steget är att börja mäta och dokumentera matsvinnet. Det som inte mäts, syns inte. Att mäta matsvinnet gör att ni blir medvetna om matsvinnet och också var och varför det uppstår. Är det framför allt i köket, vid serveringen eller är det mat som skrapas av från tallriken? När ni vet hur mycket som kastas märks det också tydligt vilken effekt genomförda åtgärder får.

Hur ska ni mäta? Nationell mätmetod för matsvinn

Livsmedelsverket har tagit fram en nationell metod för att mäta matsvinn, så att de siffror som samlas in kan jämföras med andras. Mätmetoden hittar du här i handboken. För att kunna räkna ut hur stor andel av maten som slängs behöver även mängden serverad mat mätas. Mängden serverad mat behövs också för att räkna ut hur mycket mat som verkligen hamnar i magen (läs mer i avsnittet om konsumtionsmätning).

Registrera era matsvinnsdata i det system ni redan använder i verksamheten, till exempel ett kostdatasystem, en egen Excel-fil eller i Livsmedelsverkets Excel-fil för matsvinnsmätning (den läggs upp här inom kort). 

Sätt upp mål för minskat matsvinn

Sätt upp mål för hur mycket och till när ni ska minska ert matsvinn. Arbeta gärna med delmål, det gör jobbet roligare. Gå igenom handboken och gör en plan för hur ni ska nå målet.

Hur ofta ska matsvinnet mätas?

Det går inte att säga exakt hur många mätdagar (antalet dagar man mäter matsvinn) som är lagom eller tillräckligt. Varje verksamhet behöver komma fram till sitt sätt. I handbokens föregångare, Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, rekommenderas att verksamheterna mäter matsvinn varje dag.

Det är vanligt att verksamheter mäter sitt matsvinn under fem dagar på våren och fem dagar på hösten. Risken med få mätdagar per år är att de dagar som mäts inte är representativa för verksamheten.

Visa gärna upp resultatet

Sätt upp mätprotokollet på lämplig plats så att alla kan se det, till exempel vid vågen. Visa också resultatet för matgästerna och annan berörd personal. Visa hur stort matsvinnet är och hur det förändras genom att använda bilder, staplar eller andra illustrationer.

Följ upp matsvinnet på gemensamma möten

Se till att ha redovisning av resultaten från matsvinnsmätningarna som en stående punkt på arbetsplatsträffarnas dagordning. Presentera dem även i forum med matgästerna – såsom elevråd, matråd, måltidsombud etc. Diskutera de resultat ni uppnår och hur de kan bli ännu bättre.

Gör punktmätningar om matsvinnet är stort

Om matsvinnet är stort är det bra att göra punktmätningar för att ta reda på var de stora mängderna uppstår. Hur stort är till exempel svinnet från salladsbordet? Hur mycket svinn uppstår vid skalning och ansning?

Nyckeltal/indikatorer

Att använda sig av nyckeltal är ett sätt för verksamheterna att styra mot ett mål. Det är ett sätt att visa vilka resultat genomförda åtgärder har lett till. Nyckeltalen kan också användas för att göra jämförelser till exempel mellan verksamheter eller mellan kommuner.

Några vanliga exempel på nyckeltal när det gäller servering och matsvinn är:

Totalt matsvinn i gram per ätande person

  • Kökssvinn i gram per ätande
  • Serveringssvinn i gram per ätande
  • Tallrikssvinn gram per ätande

Totalt matsvinn i kilogram

  • Kökssvinn i kilogram
  • Serveringssvinn i kilogram
  • Tallrikssvinn i kilogram

Totalt matsvinn i procent av serverad mat

  • Konsumtion i gram per ätande person

För att kunna räkna ut hur stort matsvinnet är i genomsnitt per person behöver antalet portioner som har ätits räknas ut, alltså faktiskt antal ätande. För att kunna räkna ut matsvinnet i procent samt konsumtionen behöver även mängden serverad mat mätas. Läs mer i hur detta mäts mätmetoden som finns som en bilaga till handboken och på Livsmedelsverkets webbplats under Måltider i vård, skola och omsorg.

Senast granskad 2020-03-09