Bly

Bly finns överallt i luft, mark och vatten. Tack vare att vi numera använder blyfri bensin har mängderna i miljön minskat. Lever, njure och vissa delar av skaldjur kan innehålla större mängder bly, men små mängder bly finns i de flesta livsmedel. Vi kan också få i oss bly från dricksvattnet.

Det mesta av det bly vi får i oss kommer från livsmedel som vi äter ofta, till exempel spannmål och grönsaker. Många källor kan bidra mer eller mindre till det totala intaget av bly.

Var finns det bly?

Bly finns naturligt i berggrunden men sprids också i miljön från industrier, till exempel vid metallframställning och produktion av el och värme. Att bly finns i miljön beror också på att bensin tidigare innehöll bly.

Viltkött

Det kan finnas mycket bly i området runt sårkanalen på vilt skjutet med blykulammunition. Den som äter sådant viltkött kan därför ha större mängder bly i blodet.

Skaldjur

"Smöret" (hepatopancreas) hos kräftor, krabbor och hummer kan innehålla höga halter bly och andra miljöföroreningar. Det beror på att "smöret" är skaldjurens reningsorgan – en kombination av lever,njure och bukspottkörtel – där skadliga ämnen ansamlas.

Keramik

Bly kan finnas i glasyrer från utländskt keramiskt hantverk och kan då lösas ut i maten. Det gäller särskilt om maten är sur, till exempel sura frukter som rabarber, bär, juice och ättiksinläggningar.

Kökskranar

I böjda kökskranar kan bly lösas ut till det vatten som varit stillastående i ledningarna. Bly kan även lösas ut vid tillagning eller förvaring av mat i gamla/antika metallkärl.

Dricksvatten

Kalebasskrita

Kalebasskrita används ibland av gravida mot illamående. Mycket höga blyhalter har uppmätts i denna typ av produkter. Kalebasskrita är till exempel känt under namnen "Calabash chalk", "La Craie", "Argile Nzu", "Mabele" eller "Calabar stone".

Hur mycket får vi i oss?

Mängden bly vi utsätts för har minskat kraftigt de senaste 20 åren. Det beror till stor del på att vi idag använder blyfri bensin. Men de nivåer vi har i blodet är fortfarande för höga. Därför är det viktigt att mängden bly som vi utsätts för fortsätter att minska. Det kan bland annat ske genom att bly inte släpps ut i miljön och att gränsen för hur mycket bly det får finnas i maten sänks.

Är bly farligt?

Foster och små barn är känsligast för bly, eftersom hjärnan och nervsystemet utvecklas under den perioden. De hälsorisker man kan se är fördröjd utveckling, lägre IQ och beteendestörningar. Även om man som vuxen utsätts för mycket bly under många år kan det skada nervsystemet.

Akut blyförgiftning kan uppstå om man utsätts för mycket höga blyhalter under en kort period. Det ger diffusa symtom som trötthet, förstoppning och dålig aptit. Bly skadar de röda blodkropparna och det kan leda till blodbrist.

Råd

Här finns råd om hur du kan minska mängden bly i din mat.

Viltkött

Om man inte vet om köttet är skottrensat på rätt sätt:

  • Barn under sju år, gravida och kvinnor som planerar att bli gravida inom tre månader: Delar som stek och filé från sådant viltkött går bra att äta. Sådana styckdelar kommer sällan från områden nära sårkanalen. Undvik att äta produkter som färs, skav, korv och grytbitar, eftersom kött i denna typ av produkter oftare kan komma från områden nära sårkanalen.
  • Övriga inklusive ammande: Delar som stek och filé från sådant viltkött går bra att äta. Ät färs, skav, korv och grytbitar högst en gång i månaden, eftersom kött i denna typ av produkter oftare kan komma från områden nära sårkanalen.

Övriga råd

  • Använd inte keramikkärl och emaljerade kärl av okänt ursprung till sur mat och dryck. Med okänt ursprung menas till exempel om de saknar märkning eller uppgift om tillverkare.
  • Kalebasskrita bör inte användas mot illamående vid graviditet.
  • Innan du tar vatten för mat och dryck, låt vattnet rinna tills det är kallt.


Fördjupning

Så utsätts vi för bly

Mycket av det bly man får i sig kommer från baslivsmedel som spannmål och grönsaker, samt drycker, som vi konsumerar ofta. Vissa skaldjur, lever och njure, liksom visst kött från vilt kan innehålla förhöjda halter bly.

Livsmedelsverket har uppskattat att medelintaget av bly från livsmedel är cirka 0,1 µg/kg/dag. Enligt bedömningar av den europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet (Efsa) ligger det svenska medelintaget av bly via livsmedel högre, det vill säga mellan 0,42 - 0,55 µg/kg/dag. De olika resultaten beror på olika dataunderlag och hur beräkningarna utförts.

I takt med att användningen av blyad bensin har minskat har halten bly i blodet hos människor sjunkit i Sverige och i andra länder. Studier på svenska barn (7-11 år) från Trelleborg och Landskrona visar på en tydlig trend av minskande blodblyhalter mellan 1978 (geometriskt medelvärde, GM ≈ 60 µg/l) och 2007 (GM = 13 µg/l och ett haltintervall på 6 - 60 µg/l) (Strömberg et al., 2008).

Resultat för barn (årskurs 2-4) från Lessebo kommun har indikerat på en fortsatt sänkning med GM = på 9,9 µg/l (Mattisson et al., 2018). Livsmedelsverkets senaste undersökning av livsmedelskonsumtion utförd 2016-2017 visar på en något lägre medelhalt bland ungdomar 11-18 år i Sverige (GM = 7,3 µg/L, 95:e percentilen = 16 µg/l) (Livsmedelsverket 2020).

Damm i hemmen och jord kan vara bidragande källor för blyexponering hos barn.

Gränsvärden

Det finns gemensamma gränsvärden inom EU för högsta tillåtna blyhalter i vissa livsmedel som säljs. Dessa finns presenterade i EG-förordning 1881/2006. Gränsvärdet för bly i dricksvatten är 10 mikrogram per liter.

Det finns också gränsvärden för hur mycket bly som får lösas ut från vissa material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Dessutom finns gränsvärden för bly i vissa tillsatser och aromer. Utöver de EU-gemensamma gränsvärdena finns nationella gränsvärden för bly i vissa livsmedel.

Riskvärdering

Bly kan skada nervsystemet också vid låg exponering. Särskilt när hjärnan utvecklas hos foster och små barn är känsligheten stor. Den europeiska myndigheten för livsmedelsäkerhet (Efsa) har bedömt hälsoriskerna med att exponeras för bly och fastställt kritiska nivåer, så kallade hälsobaserade referensvärden.

För barn och foster har Efsa använt blyets potentiella effekter på nervsystemets utveckling och intelligenskvot (IQ) som den mest kritiska effekten. För effekter på IQ har Efsa satt ett hälsobaserat referensvärde på 12 µg/l, motsvarande ett blyintag via mat på 0,5 µg/kg kroppsvikt/dag. För vuxna har Efsa bedömt blyets njurskadande och blodtryckshöjande potential som de mest kritiska effekterna. För effekter på kronisk njursjukdom och blodtryck har Efsa satt hälsobaserat referensvärden på 15 µg/l respektive 36 µg/l.

Data på svenska ungdomar från 2016-2017 visade i snitt en blyhalt i blodet på 7,3 µg/l (geometriskt medelvärde för barn 11-18 år). 95 procent av alla ungdomarna hade halter lägre än 16 µg/l (95:e percentilen) och 13 procent hade halter över Efsas referensvärde på 12 µg/l (Livsmedelsverket 2020).

Efsa konstaterar i sin riskvärdering att gravida kvinnor (foster) och barn inom Europa riskerar ha en blyexponering som är nära eller över referensvärdet på 0,5 µg bly/kg kroppsvikt/dag. Det är därför viktigt att blyexponeringen fortsätter att sjunka, både i livsmedel och i miljön.

Referenser

Efsa 2012. Lead dietary exposure in the European population. Scientific Report of Efsa. The Efsa Journal 10(7):2831

Mattisson K, Tekavec E, Lundh T, Olsson A, Stroh E. 2018. Miljömedicinsk hälsoövervakning av barn i områden med förorenad mark från glasbruk – Lessebo kommun. Rapport nr 19/2018 Lund, Sweden: Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lunds universitet; 2018.

Strömberg, U., Lundh, T., Skerfving, S., 2008. Yearly measurements of blood lead in Swedish children since 1978: The declining trend continues in the petrol-lead-free period 1995-2007. Environ. Res. 107, 332-335.

Metaller

Senast granskad 2020-11-05