Mikrobiologiska risker i dricksvatten (operativt mål 1) 2020-2022 - Säkert dricksvatten

Livsmedel

Senast den 31 december 2022 har offentlig kontroll utförts vid alla kommunala anläggningar för produktion av dricksvatten (mer än 100 m3/ dygn) som omfattas av lagen (2006:412) om allmänna
vattentjänster. Kontrollen görs för att bedöma om säkerhetsbarriärerna vid anläggningarna är anpassade till mikrobiologiska faror (bakterier, virus och parasiter) i råvattnet. I kontrollen ingår också att bedöma om faroanalys och eventuellt övrigt HACCP-system valideras i den omfattning som är motiverat av förändrade förhållanden vid råvattentäkten eller förändrad råvattenkvalitet.

Bakgrund till målet

Beredning som inte tar hänsyn till råvattnets kvalitet kan leda både till kortsiktiga och långsiktiga hälsoeffekter. För att minska antalet dricksvattenburna sjukdomsutbrott måste antalet mikrobiologiska säkerhetsbarriärer och därmed den sammanlagda barriärhöjden, dvs. reduktionen av bakterier, virus och parasitära protozoer vara tillräcklig. I en utredning om klimatpåverkan på livsmedelssektorn pekas en ökad risk för förekomst av mikroorganismer av fekalt ursprung, som Campylobacter och norovirus samt parasiterna Giardia och Cryptosporidium, ut som en tänkbar konsekvens av klimatförändringar. I normalfallet analyseras inte dessa parametrar i dricksvatten eftersom de, då de eventuellt förekommer, återfinns i låga halter. Istället analyseras fekala indikatorer (E. coli, intestinala enterokocker och Clostridium perfringens).

För vem gäller målet

Alla myndigheter som utifrån 23 § livsmedelsförordningen (2006:813) har kontrollansvar för den typ av anläggningar som anges i målet.

Lagstiftning

Punkterna 2 c, 3, 4 §§ i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten.

Kontrollmetod

Revision och inspektion.

Stöd och anvisningar

Stöd för att utföra kontrollen och/eller bedöma om lagstiftningens krav är uppfyllda:

Senast granskad 2019-11-14