Beredskapsplaner och ömsesidigt stöd

Myndigheterna i livsmedelskedjan måste alltid vara redo för svåra situationer som kräver extra insatser. Beredskapsplaner, tydliga ansvarområden och tillgång till gemensamma informationssystem är några vägar att lösa uppgiften.

Myndigheter som omfattas av förordningen (2015:1052) om krisberedskap och höjd beredskap har myndighetsgemensamma planer eller strategier.

Alla myndigheter har möjlighet att använda informationssystemet "WIS". Systemet ägs och förvaltas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det är avsett att användas i kris för att underlätta informationsdelning mellan aktörerna men används även som stöd vid övningar och utbildning och som erfarenhetsbank i det förebyggande arbetet.

Särskilda beredskapsplaner

Förutom de uppgifter i beredskapsarbetet som har beskrivits ovan finns också särskilda beredskapsplaner för att ytterligare stärka beredskapen inför vissa typer av kriser. För vissa smittsamma sjukdomar finns även myndighetsgemensamma strategier.

Tjänsteman i beredskap (TiB)

Övningar och utbildning

Myndigheterna ska ha en för ändamålet väl utbildad och övad krisorganisation. Enligt förordning 2015:1052 ska myndigheterna därför ta fram årliga övnings- och utbildningsplaner i syfte att öva och kontinuerligt stärka den egna beredskapen.

Varje myndighet ansvarar för att personalen får den utbildning och övning som behövs för att kunna lösa sina uppgifter i samband med krissituationer.

Gemensamma stödfunktioner och varningssystem

Inom EU finns gemensamma system där medlemsländerna kan varna och dela information om livsmedelsbedrägerier, om avvikelser från lagstiftningen och om livsmedel som kan innebära risk för hälsan. Sverige har också en organisation för krisberedskap och säkerhet när det gäller dricksvatten.

AAC – rapporterar om avvikelser

AAC (Administrative Assistance and Co-operation) är ett EU-gemensamt system för samverkan och informationsutbyte och som fungerar som ett komplement till RASFF. Systemet används för att dela information mellan EU:s medelsländer på ett strukturerat sätt när bristande lagefterlevnad misstänks eller har påvisats men där livsmedlen fortfarande anses säkra. Livsmedelsverket är kontaktpunkt för AAC.

OFIS – förmedlar information om avvikelser för ekologiska livsmedel

OFIS (Organic Farming Information) är ett system där kontrollmyndigheter och kontrollorgan som utför kontroll av ekologiska livsmedel utbyter information när det finns avvikelser mot de ekologiska reglerna.

RASFF – varnar om livsmedel som kan innebära fara

RASFF (Rapid Alert System for Food and Feed) är EU:s gemensamma varningssystem som används när myndigheterna upptäcker osäkra
livsmedel, material i kontakt med livsmedel eller osäkert foder som sänts till
eller kommit från ett annat land. Varje medlemsland har en kontaktpunkt för att ta emot varningar. Livsmedelsverket är kontaktpunkt (Single Contact Point) när det gäller livsmedel och material i kontakt med livsmedel. Jordbruksverket är kontaktpunkt när det gäller foder.

När ett osäkert livsmedel, material i kontakt med livsmedel eller foder
upptäcks meddelar den myndighet som gjorde upptäckten det via IT-verktyget iRASFF. Via iRASFF kan meddelanden spridas både inom Sverige till alla livsmedelskontrollerande myndigheter samt till andra länder. Om meddelandet berör andra länder än Sverige sänds meddelandet vidare till EU-kommissionens kontaktpunkt och därefter till berörda EU-länder. Om meddelandet berör länder utanför EU kan meddelandet föras vidare till dessa via iRASFF till INFOSAN (International Food Safety Network) som når kontrollmyndigheter i mer än 160 länder. De instruktioner som används för varning om osäkra livsmedel finns i Kontrollwiki, Livsmedelsverkets webbplats för fördjupning.

VAKA – ger stöd vid vattenkatastrofer

Nationella vattenkatastrofgruppen (VAKA) ger expertstöd till kommuner och regioner som drabbats av akuta problem med dricksvattenförsörjningen. VAKA ger till exempel stöd i arbete med att ta fram lägesbild, stöd i prioriteringar, diskutera problembilder och lösningar, stöd i att ta fram strategier och handlingsplaner. VAKA bidrar också med expertkunsper och med ett expertnätverk. Utrustning för nödvatten­försörjning kan också lånas via VAKA. Livsmedelsverket ansvarar för VAKA. Medlemmarna är fördelade över hela landet och har kompetens inom dricksvattenproduktion, miljöskydd, labora­torie­verksamhet, kommunal beredskap och räddningstjänst.

Senast granskad 2019-10-15