Fluor

Två glas med vatten på ett bord

Fluor, fluorid, förekommer naturligt i berggrunden. Grundvattnet och vår mat innehåller därför en viss mängd fluor. Fluor har en kariesreducerande effekt och stabiliserar benvävnaden.

Hur får vi i oss fluor?

Vi får i oss fluor främst genom dricksvatten och te. Fluorhalten varierar beroende på typen av berggrund. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter är dricksvattnet olämpligt om fluorhalten är över 1,5 milligram/l. Naturligt mineralvatten får ha högre halt än 1,5 milligram/l och då skrivs det ut en varningstext på förpackningen eftersom vattnet inte bör ges till barn under 7 år. Livsmedel som är källor till fluor är fisk, till exempel sill och strömming och vissa drycker.

Hur mycket fluor behöver vi varje dag?

Det finns ingen rekommendation för fluor eftersom det inte räknas som ett livsnödvändigt spårämne. Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)har satt ett tillräckligt intag (Adequate Intake, AI) för flour (2013) och intaget uppskattas variera i olika åldersgrupper.

Uppskattat tillräckligt intag per dag:

Kön/Grupp/ÅlderTillräckligt intag
Spädbarn 7-11 månader 0,4 milligram
Barn 1-3 år 0,6 milligram
Flickor 4-6 år 0,9 milligram
Pojkar 4-6 år 1 milligram
Flickor  7-10 år 1,4 milligram
Pojkar 7-10 år 1,5 milligram
Flickor 11-14 år 2,3 milligram
Pojkar 11-14 år 2,2 milligram
Flickor 15 år till 17 år 2,8 milligram
Pojkar 15 år till 17 år 3,2 milligram
Kvinnor från 18 år 2,9 milligram
Män från 18 år 3,4 milligram

Fluorbrist

Fluor anses inte vara ett essentiellt, livsnödvändigt, näringsämne.

Kan man få i sig för mycket fluor?

En bieffekt av för mycket fluor är tandfluoros, fläckar på tänderna, som mest ses som ett estetiskt problem. För mycket fluor kan vara giftigt och leda till osteofluoros. Ostefluoros innebär ökad benmassa och bentäthet som ger smärta, stelhet och minskad rörlighet i lederna.

Källor

 

Salt och mineraler

Senast granskad 2019-03-06