Matsvinn i storkök

Personal i storkök

En tredjedel av all mat som produceras i världen slängs. Matsvinn är den mat som slängs i onödan, som hade kunnat ätas om den hanterats på ett annat sätt. Offentliga kök kan göra – och gör – mycket för att bidra till att minska svinnet i sina verksamheter.

Att producera mat som sedan slängs är inte hållbart. Då har all den energi, vatten och mark som behövs för att framställa maten använts i onödan. Dessutom är det oekonomiskt att slänga mat i sophinken.

I FN:s globala mål för hållbar utveckling – Agenda 2030 – finns målet att halvera matsvinnet till 2030. Många inom de offentliga måltidsverksamheterna har redan börjat sitt arbete med att minska matsvinnet.

På de här sidorna finns stöd och inspiration om hur man kan arbete med minskat matsvinn. På sidan Matsvinnsmätning i storkök (till vänster i menyn) finns verktyg för att mäta och följa upp arbetet.

Handbok för minskat matsvinn

Som stöd för arbetet för minskat matsvinn i skolan, förskolan, vården och omsorgen har Livsmedelsverket tagit fram en handbok. I handboken finns konkreta förslag på åtgärder för att minska matsvinnet i köket, vid serveringen och den mat som skrapas av från tallriken.

Handboken bygger på Göteborgs stads framgångsrika arbete mot matsvinn. Livsmedelsverkets version har kompletterats med avsnitt om tallrikssvinn, konsumtionsmätning (hur stor andel av den lagade maten som äts upp) och Livsmedelsverkets nationella mätmetod för matsvinn.

Nationell mätmetod för matsvinn

För att veta hur man lyckas i sitt matsvinnsarbete är det centralt att mäta hur mycket mat som slängs i onödan. Livsmedelsverket har tagit fram en nationell mätmetod för vad som behöver mätas och hur. Mätmetoden gör det också enklare för olika verksamheter, kommuner och regioner att jämföra sig med varandra, eftersom alla som använder metoden mäter på samma sätt.

Nationell matsvinnskartläggning 2019

Livsmedelsverket har gjort en nationell kartläggning av matsvinnet i skolan, förskolan och på äldreboenden. Kartläggningen genomfördes hösten 2019 och 211 av landets 290 kommuner har bidragit med någon form av matsvinnsiffror.

Om man slår samman medianvärdet för de olika matsvinnsstyperna (köks-, serverings- och tallrikssvinn) vid lunchen i förskolan och skolan ger det ett totalt matsvinn på 60–70 gram per matgäst (exklusive dryck). Matsvinnet vid lunchen är lägst i skolan, därefter kommer förskolorna. Störst är matsvinnet inom äldreboenden, där det dessutom är ovanligt att några mätningar har gjorts. Mest svinn blir det i samband med serveringen. Det gäller alla verksamheter.

Kartläggningen visar att det finns stora variationer mellan kommunerna när det gäller hur mycket mat som slängs, vilket troligtvis beror på att en del kommuner har kommit längre än andra.

Det kvarstår fortfarande arbete för att åstadkomma mer standardiserade mätningar på kommunnivå, som underlättar jämförelser och genererar nationell statistik. Det behövs också en diskussion kring vad som är en rimlig målsättning för hur stort matsvinnet kan vara i offentliga kök år 2030.

Utbildning – Minskat matsvinn i offentliga måltider

Den här utbildningen ger en bakgrund till varför det är så viktigt att arbeta för minskat matsvinn i offentliga kök och en genomgång kring hur man kan börja sitt arbete, steg för steg. Utbildningen kan till exempel användas vid arbetsplatsträffar eller andra möten som en kick off för arbetet. Titta på filmen nedan, eller använd PowerPointversionen om det passar bättre.

Webbinarum: Minska matsvinnet - börja här!

Nyord på svinniska som beskriver olika sätt att minska sitt matsvinn får gärna användas av och i era verksamheter inom offentliga måltider.

Nyord på svinniska

Prata svinniska - öppet för andra aktörer

Senast granskad 2020-02-12