Tips för minskat matsvinn

Du kanske vill ta hand om ätbar mat bättre och undvika matsvinn. Men hur?  Storhandla eller inte? Förvara ägg i kylskåpet? Frysa in pasta?  Avgörande för matsvinn som uppstår hemma är planering, förvaring och tillagning av mat. Här följer tips och svar på vanliga funderingar. 

Planera

Det går att minska matsvinnet genom att planera sina inköp - se till att svinnventera - håll regelbunden koll på vilka matvaror som finns i skåp, kyl och frys. Här följer ett par tips för att kunna planera bort matsvinnet.

Inventera och sortera

  • Se till att ha en återkommande dag då du går igenom dina förråd, kylskåp och frys - så du vet vad som finns hemma innan du går och handlar.

  • Sortera maten i skåp, kyl och frys efter hållbarhet - ställ matvaror med kort hållbarhet mer tillgängligt. Tänk på att bäst-före-snooza innan du väljer att slänga något - avgör om det går att använda varan lite till genom att använda dina sinnen -  titta, lukta och smaka.

  • Använd frysen för det som börjar bli gammalt. Många livsmedel, till exempel mjölk, grädde, ost, smörgåsskinka och matrester, går bra att frysa. Märk maten med datum och innehåll när du fryser in den. Gå även igenom vad som finns i frysen regelbundet  och planera för att äta upp maten i tid.

Tänk kortsiktigt 

  • Tänk kortsiktigt när du handlar - det innebär att du inte köper mer än vad du tror att du gör av med innan det blir dåligt. Det gäller särskilt frukt och grönsaker som snabbt förstörs – köp hellre lite men ofta.

  • Om du vet att du ska äta maten inom en snar framtid kan du  göra klimatklipp eller ta vara på mat genom att köpa varor med kort hållbarhet. Även frukt och grönsaker som börjar bli lite skrumpna eller fläckiga går bra att använda.

  • Om du köper storförpackningar – dela upp i mindre förpackningar och frys in det som inte går åt de närmaste dagarna.

  • När du lagar mat – tänk efter hur mycket du ska äta den aktuella måltiden, om du vill ha rester till ett senare tillfälle och anpassa mängden utifrån det. Eller gör storkok och frys in, gärna i portionsförpackningar.

 

Förvara

Förvara maten rätt så håller den längre. Det kan tyckas självklart men är lättare sagt än gjort, om man är osäker på var olika typer av livsmedel mår bäst. En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den. Ofta får du också vägledning av förpackningen. Se till att kylchilla - ställ in temperaturen i kylskåpet på +4°C och se till att det är -18 i frysen. Då håller livsmedlen bättre.

Kött och fisk

Kött och fisk ska in i kylskåpet så fort som möjligt. Ju kallare de förvaras desto längre håller de. Därför är det bra att låta dem stå på den kallaste platsen i kylskåpet. Det gäller särskilt känsliga livsmedel som köttfärs, rå fisk och skaldjur. Mät gärna med en termometer på olika platser i kylen för att hitta den plats som är kallast.

Smörgåspålägg, som skinka, kalkon, korv och leverpastej, håller betydligt längre om de slipper stå flera timmar i rumstemperatur under långa helgfrukostar.

Frysa in kött och fisk

Kött och fisk går också bra att frysa. Packa i lufttät förpackning så att inte köttet eller fisken torkar ut och märk med datum. I frysen växer inga bakterier så det är inte farligt att äta mat som legat länge i frysen. Däremot kan fettet härskna vilket gör att maten smakar illa. Ju fetare livsmedel desto kortare hållbarhet. Feta charkprodukter kan därför försämras i kvalitet redan efter någon månad medan magert viltkött håller mer än ett år.

Mejeriprodukter och ägg

Mejeriprodukter, som mjölk, fil, yoghurt, grädde, crème fraiche och bordsmargarin, ska förvaras i kylskåp. Hur länge de håller beror på temperaturen – ju kallare de förvaras desto längre håller de. Mjölk som stått i kylen håller därför ofta betydligt längre än till bäst före-dag, medan mjölk som stått framme i rumstemperatur i flera timmar kan bli dålig före bäst före-dag. Lämna därför inte mjölken framme utan ställ tillbaka den i kylen så fort du har ätit klart. Och lukta och smaka alltid på mjölk och andra mejeriprodukter innan du slänger dem – smakar de bra är det ingen fara att äta även om datumet har passerats.

Mjölk, grädde och matfetter kan också frysas in om de inte går åt i tid. Fryst grädde kan inte vispas men går utmärkt att använda i matlagning.

Ost håller länge i kylskåp men går också att frysa in, även om den då blir smulig. Tråkiga ostkanter är bra att riva och frysa in till framtida gratänger och pajer.

Ägg

Förvara råa ägg i kylskåpet, cirka 4 °C. Då kan de hålla flera veckor efter att bäst före-datumet har passerat. Så länge ägg luktar och ser ut som de ska, går de bra att äta. Äggvitor, och även gulor, som blir över vid bak eller matlagning kan också frysas in.

Bäst före-datum som anges på äggförpackningen är satt utifrån att äggen förvaras i rumstemperatur.

Frukt och grönsaker

Frukt och grönsaker är de livsmedel som slängs allra mest. Hemligheten är förstås att inte köpa mer än man hinner äta upp och att förvara dem rätt, så att de håller längre. Hantera dem också varsamt – stötta eller skadade frukter och grönsaker blir fort dåliga. Det är också bra att äta mer av grönsaker som tål att lagras, till exempel morötter, rödbetor, vitkål, kålrot och blomkål, och mindre av ömtåliga grönsaker, som sallad, tomat och gurka, som snabbare blir gamla.

Det kan verka onödigt att frukter och grönsaker ibland packas in i plast, men det förlänger hållbarheten betydligt. För att skydda dem från att skrumpna är det därför bra att låta dem ligga kvar i förpackningen eller påsen. Förpackningen skyddar också frukt och grönt från eten. Eten är en gas som utsöndras från till exempel äpple, banan och tomat och som bland annat påskyndar mognaden. För frukter och grönsaker som förvaras i kylen är det dock bra att låta förpackningen vara lite öppen, så att det inte bildas så mycket kondens. Man kan också göra små hål i plasten.

De flesta grönsaker och en del frukter mår bäst i kyla. Om man ska förvara dem en längre tid är det därför bra att ha dem i kylen, gärna i grönsakslådan om det finns en sådan. Frukt som ska ätas relativt snart kan förstås läggas upp på fruktfat som står framme, men då gäller det att ha koll och äta upp den i tid. Men det måste man ju även om de ligger i kylen.

Vissa frukter och grönsaker ska inte förvaras i kylskåp eftersom de kan få köldskador men gärna svalt om möjligt, det vill säga i 12-15 °C. Det gäller bland annat

  • banan

  • ananas

  • gurka

  • aubergine.

Tomat och avokado blir bäst om de får mogna i rumstemperatur, men när de väl har mognat håller de bättre i kylskåp.

Frukt och grönsaker som blivit lite skrumpna kan ätas ändå – de blir inte farliga. Ledsna frukter kan ofta fungera i en fruktsallad eller smoothie och skrumpna grönsaker kan blandas i en gryta eller omelett. Sallad, morötter och andra rotfrukter som tappat spänsten blir pigga och krispiga om de får ligga i en skål med vatten i kylskåpet några timmar.

Frysa in frukt och bär

Frukt och bär kan frysas in, men frukt måste först delas i mindre bitar. Grönsaker går också bra att frysa om man först förväller dem, det vill säga kokar upp vatten, låter grönsakerna koka med en kort stund och sedan spolar dem i kallt vatten innan de fryses in. I frysen håller bär, frukter och grönsaker ett år eller mer. Eftersom bakterier inte kan växa i frysen blir gammal mat inte farlig, däremot kan den torka ut och så småningom tappa i smak och konsistens.

Potatis

Potatis kan verka robust men är i själva verket en ömtålig vara. Eftersom det giftiga ämnet solanin kan bildas om potatisen utsätts för ljus eller skadas bör den förvaras mörkt, hanteras varsamt och skyddas mot stötar. Det bästa är om den också kan förvaras svalt, det gör att potatisen inte mjuknar och gror så snabbt. Har man inte tillgång till en sval går rumstemperatur bra.

Bröd

Bröd mår bäst av att förvaras i rumstemperatur, inte i kylskåp. I kylen blir mjukt bröd snabbt smuligt och torrt. Det går förstås också bra att frysa in mjukt bröd. Om man inte är storkonsument av bröd kan man skiva brödet innan det stoppas i frysen. Då går det lätt att ta ut de skivor som behövs efter hand.Hårt bröd är torrt och ska förvaras torrt. Då håller det nästan hur länge som helst.

Mjukt bröd möglar ofta efter ungefär en vecka, men en del bröd håller längre. Det behöver inte bero på att man tillsatt konserveringsmedel. Nuförtiden bakas många bröd under mycket hygieniska förhållanden, vilket hindrar att mögelsporer hamnar på brödet. Det förlänger hållbarheten betydligt. Surdegsbröd håller också längre än annat bröd. 

Sylt, ketchup och andra smaksättare

Sylt, ketchup, salsa, fond, pesto med mera kan oftast stå i rumstemperatur så länge de är oöppnade. Öppnade burkar och flaskor kan däremot behöva stå i kylskåp – det ska i så fall stå på förpackningen.

Öppnade burkar med marmelad, salsa med mera håller ofta länge, eftersom bakterier inte trivs i dem. Däremot kan de mögla, men det ser man snabbt. Så länge de inte har möglat går de bra att äta.  Många livsmedel går också att frysa in, till exempel överbliven salsa, om man vet att det kommer att dröja innan de äts upp.

Konserver

Helkonserver kan förvaras i rumstemperatur under lång tid, ofta betydligt längre än ett år. När en konserv har öppnats ska maten förvaras i kylskåp och hållbarheten blir samma som för andra matrester.

Kylkonserver ska, som namnet anger, förvaras i kylskåp. Hur länge en öppnad förpackning håller beror på vilken typ av livsmedel det är. Inlagd sill kan många gånger hålla i flera månader medan en del sorters fiskrom bara håller några dagar. Ofta står det på burken hur länge livsmedlet beräknas hålla när burken öppnats.

Torrvaror

Torrvaror, som mjöl, pasta, ris, socker och gryn, håller länge. Förvara torrt och helst inte för varmt. Om de förvaras svalare än rumstemperatur håller de oftast längre än bäst före-datum. En torrvara blir inte farlig när den blir gammal, däremot kan fettet i till exempel mjöl härskna vilket gör att det smakar illa.

Olja

Oljor kan förvaras i rumstemperatur, men bör helst stå mörkt för att undvika att fettet härsknar. Om de förvaras svalt håller de ännu längre. Vissa oljor, som olivolja, stelnar om de förvaras i kylskåp, men återfår sin flytande form när de tas ut i rumstemperatur.

Nötter

Nötter med skal håller i flera år medan skalade nötter har kortare hållbarhet. Nötter innehåller mycket fett som kan härskna, men i kyla, mörker och tättslutande förpackning håller nötterna längre. Förvara därför hellre skalade nötter i kylen än i rumstemperatur, om de inte ska ätas närmaste tiden. Man kan också frysa in nötter. Mögliga nötter ska inte ätas, eftersom de kan innehålla mögelgifter. 

Läs mer :

Tillaga

Ett av de viktigaste tipsen för att stoppa matsvinnet kan låta som det enklaste - att se till att ta lagom portioner och äta upp maten som blir över. Mycket av den mat som slängs är just rester. Oftast går det att göra ett restsamtal eller laga en restotto för att undvika matsvinn. Se resterna som en bonus! Överbliven mat kan bli en ny maträtt. Här följer ett par tips.

  • Lägg inte upp för mycket mat på tallriken, ta hellre om.

  • Sätt in matrester i kylen så snart som möjligt.  Större mängder kan delas upp i mindre behållare så att de svalnar snabbare, eller kylas i vattenbad eller utomhus, om det är kallt. Frys in rester som inte kommer att ätas upp inom de närmaste dagarna.Det finns ingen magisk gräns för hur länge rester håller – om de har stått i kylskåp går de bra att äta så länge de luktar och smakar bra och inte har möglat.

  • Pasta och ris, är värt att frysa in. Lägg i en burk eller plastpåse och fyll på med mer efter hand.

  • Ostkanter kan rivas och frysas in och användas till gratäng, paj eller pizza.

  • Många små rester kan tillsammans bli en perfekt plockmåltid.

  • Använd rester till en omelett – det mesta funkar, till exempel kokt potatis, pasta eller ris, överblivet kött, smörgåsmat som börjar bli gammal och skrumpna grönsaker.

  • Skrumpna grönsaker, som paprika, morötter, broccoli, går utmärkt att ha i köttfärssås, gryta, gratäng, paj eller soppa.

  • Frukt som börjar bli gammal kan bli perfekt fruktsallad eller frys in frukten och använd till smoothie.

  • Risotto, wok och pyttipanna är bara några exempel på klassisk restmat. På webben, i sociala medier och kokböcker finns många fler recept.

För personer som är känsliga för bakterien listeria, det vill säga äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida, finns särskilda råd som gäller hållbarhet och vissa livsmedel.

Läs mer:

Nyord på svinniska

Senast granskad 2020-09-28