Ny handbok ska hjälpa skola, vård och omsorg att minska matsvinnet

2020-03-09

Varje dag slängs stora mängder mat i skolan, förskolan, vården och omsorgen – oftast helt i onödan. Nu presenterar Livsmedelsverket en handbok som visar hur verksamheterna kan se till att mindre mat hamnar i soptunnan och mer i matgästernas magar. En handbok som bygger på praktiska erfarenheter hos kommuner som lyckats.

– Vi vill stötta verksamheterna inom skola, vård och omsorg i deras arbete för att minska det resursslöseri som matsvinn innebär. Här har både kökspersonalen och vård-, omsorgs- och pedagogisk personal viktiga roller. I handboken visar vi vad de konkret kan göra för att minska svinnet, säger Karin Fritz, projektledare för Livsmedelsverkets matsvinnsarbete.

Minskat matsvinn kräver planering

Det mesta av den mat som slängs har inte ens nått matgästernas tallrikar. Livsmedelsverkets egen kartläggning visar att det så kallade serveringssvinnet står för den största andelen av allt matsvinn i förskolan, skolan och på äldreboenden.

Köken behöver arbeta förebyggande för att minska svinnet i samband med serveringen, till exempel skapa flexibla menyer som lämnar utrymme för förändringar, ha rutiner för rapportering av matgästernas närvaro och frånvaro och en plan för hur de ska ta vara på rester.

Pedagoger och omsorgspersonal kan göra skillnad

För att minska tallrikssvinnet, alltså den mat som skrapas av från matgästernas tallrikar, har andra än kökspersonalen viktiga roller.

– Ett problem i offentliga måltider är att många matgäster äter för lite mat. I skolan och förskolan kan pedagogerna bidra till att mer mat hamnar i magen genom att vara förebilder och uppmuntra till att utforska nya smaker och maträtter. De kan också bidra till att minska bråk, mobbning och utanförskap, som kan göra att vissa elever väljer att inte äta i skolan, säger Karin Fritz.

Att mäta är A och O

För att veta om matsvinnsarbetet får effekt behöver verksamheterna ha koll på hur mycket mat som faktiskt slängs och hur mycket som äts upp. I handboken finns Livsmedelsverkets nationella mätmetod, som visar vad som behöver mätas och hur. Om många mäter på samma sätt, kan de lättare att jämföra sig med andra för att se hur de ligger till i sitt matsvinnsarbete.

– Att mäta är A och O i allt matsvinnsarbete. Det som inte mäts, syns inte. Att mäta matsvinnet gör det lättare att få syn på var och varför det uppstår – och att göra något åt det, säger Karin Fritz.

Göteborgsmodellen för minde matsvinn förlaga till handboken

Handboken bygger på den så kallade Göteborgsmodellen för mindre matsvinn, där man lyckats minska sitt svinn avsevärt genom att arbeta medvetet och systematiskt. I Livsmedelsverkets version har nya avsnitt lagts till, bland annat om tallrikssvinn, konsumtionsmätning (andel mat som hamnar i magen) och Livsmedelsverkets nationella mätmetod för matsvinn.

– Vi är glada över att Göteborgs stad har velat dela med sig av sitt framgångsrika arbete. På det här sättet kan vi se till att fler får tillgång till ett vinnande koncept, säger Karin Fritz.

Ytterligare upplysningar för journalister

Livsmedelsverkets pressjour 018-17 53 40