Riskanalys

En riskanalys görs  för att kunna prioritera var klimatanpassningsåtgärder behövs sättas in. Från systemanalysen och klimatanalysen erhålls identifierade oönskade
händelser som utgör grunden för riskanalysen.

Riskanalysen består av följande steg:

Bedömningen av sannolikhet och konsekvens samt sammanvägningen till riskklasser görs i ett antal olika steg, vilka beskrivs på följande sidor. Riskanalysen om­fattar både en bedömning av dagsläget och av valda tidshorisonter.

Val av tidshorisonter

De tidshorisonter som  väljs för riskanalysen bör utgå från de perioder för vilka regionala klimatscenarier finns tillgängliga (t.ex. SMHI:s länsanalyser). För närvarande är det perioderna 2021–2050 och 2069–2098. Dessa tidshorisonter (ca 20 samt 70 år fram i tiden) kommer att användas i fortsatta exempel.

Anledningen till att riskanalysen även bör göras för nuläget är att det är relevant att se på de risker som redan finns i dagens klimat för att förstå fram­tidens risker. Dessutom kan risker upptäckas som bör åtgärdas redan i dagsläget.

Sannolikhet och konsekvens

Stegen bedömning av sannolikhet respektive bedömning av konsekvens genomförs utifrån resultaten av system­analysen och klimatanalysen. Nivåerna för bedömning av sannolikhet och konsekvens är samma för alla framtagna oönskade händelser, och metoden är densamma vid den bedömning som ni gör för dagsläget och den som ni gör för framtida tidsperioder. Nivåerna för sannolikhet och konsekvens vägs samman­ till en risk.

Det rekommenderas att bedömningen av sannolikhet och konsekvens genomförs i en intern projektgrupp, där personer med nödvändig kompetens medverkar. Svara på följande frågor för varje händelse:

  1. Hur ofta kan den oönskade händelsen påverka vattenförsörjningen i framtiden med utgångspunkt från system- och klimat­analysen? Bedöm sannolikheten enligt tabellen Kriterier för sannolikhetsnivåer.
  2. Hur allvarlig blir konsekvensen om händelsen inträffar? Bedöm konsekvensen enligt ­tabellenKriterier för konsekvensnivåer.

Det är viktigt att utgå från tydliga kriterier av vad som menas med liten, medelstor, stor och mycket stor sannolikhet eller konsekvens. Kriterierna gör att dricksvattenproducenten kan värdera risker i olika vattenförsörjningssystem utifrån en något så när lika mått­­stock.

Tydliga kriterier underlättar också för att upprätthålla en väl definierad säkerhetsnivå och förenklar kommunikationen mellan dricksvattenproducenterna om risker i vatten­försörjningen.

Håll riskanalysen ren från planerade förändringar

Gör riskanalysen utan att lägga med planerade eller beslutade förändringar i dricksvattenförsörjningen. Då kan riskanalysen användas som ett pedagogiskt material för att visa på nödvändigheten av förändring. På samma sätt kan  riskanalysen givetvis användas omvänt för att visa på hur det kan bli efter ett projekt.

Senast granskad 2019-02-13