Kommunerna

Organisationsschema för kommunerna

Kommunerna utför kontroll över tre olika områden i livsmedelskedjan: livsmedel, animaliska biprodukter (ABP) och växtskyddsmedel. Deras uppdrag är att utföra riskbaserad kontroll samt att skapa goda förutsättningar för företag genom att ge information och rådgivning.

Kommunernas uppdrag

De kommunala kontrollmyndigheterna utför offentlig kontroll av merparten av livsmedelsanläggningar i leden efter primärproduktionen, som till exempel livsmedelsbutiker och restauranger.  De utför också kontroll av dricksvattenanläggningar, anläggningar för tillverkning av snus och tuggtobak, ekologiska livsmedel hos aktörer som är undantagna från att vara anslutna till ett kontrollorgan samt importörer och importerade livsmedel som inte behöver passera en gränskontrollstation. Kommunerna ansvarar också för kontroll av andra delar i livsmedelskedjan: kontroll av försäljning och användning av växtskyddsmedel och animaliska biprodukter (ABP), där kommunerna bland annat kontrollerar före detta livsmedel, nedgrävning av döda djur samt utlämnande, transport och kompostering av matavfall.

Kommunernas uppdrag är att utföra riskbaserad kontroll samt att skapa goda förutsättningar för företag genom information och rådgivning.

Kommunerna ansvarar för att kontrollera och verifiera att reglerna följs och att målen i lagstiftningen uppnås. Målen utgår från de övergripande målen med EU:s livsmedelslagstiftning; att skydda människors och djurs hälsa och växters sundhet och att värna konsumenternas intressen samt att se till att den inre marknaden fungerar effektivt.

Kommunernas befogenheter och uppgifter i livsmedelskedjan regleras av EU:s kontrollförordning (förordning (EU) 2017/625), livsmedelslagen (2006:804), miljöbalken (1998:808), lagen (2006:805) om foder och animaliska biprodukter, samt förordningar och föreskrifter. Kommunernas kontrollansvar regleras i livsmedelsförordningen (2006:805) och i miljötillsynsförordningen (2011:13).

Organisation och struktur

De kommunala myndigheterna styrs av nationell lagstiftning men lyder under respektive kommuns fullmäktigeförsamling (KF), som är det högsta beslutande organet i kommunen. Det högsta verkställande organet är kommunstyrelsen (KS), som har stöd av kommunledningskontoret i sitt arbete.

Kommunfullmäktige utser de nämnder som behövs för att kommunen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Kommunfullmäktige fastställer även nämndernas budget och beslutar om taxor och avgifter.

Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument som har till uppgift att granska kommunens verksamhet och pröva ansvarstagandet.

Kommuner kan samverka med varandra via gemensamma nämnder och/eller gemensamma förvaltningar, via kommunalförbund eller genom avtal. Nämnders uppgifter kan också flyttas till kommunalförbund. Eftersom många kommuner har gemensamma myndigheter och förvaltningar är antalet kommunala kontrollmyndigheter ca 250 stycken.

De flesta nämnder som utför livsmedelskontroll bedriver även tillsyn enligt miljö- och hälsoskyddslagstiftningen.

Den löpande verksamheten är i stor utsträckning delegerad till en tjänstemannaorganisation, som ofta kallas förvaltning. Undantag för vad som får delegeras finns, bland annat ärenden som gäller myndighetsutövning mot enskilda, och sådant som är av principiell beskaffenhet eller annat av större vikt.

Enligt lag får en nämnd inte utöva kontroll över sådan verksamhet som den själv bedriver. Förtroendevalda eller tjänstemän får inte heller ha dubbla roller.

Beslut som fattas i en kommunal nämnd och rör livsmedelskontroll kan överklagas till länsstyrelsen. Länsstyrelsen är också en kontrollmyndighet som i vissa fall ska hjälpa och stötta de kommunala myndigheterna.

Staten och den kommunala kontrollen

De kommunala nämnder som utövar kontroll rapporterar årligen resultat från kontrollerna till Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen.

Staten kan i vissa fall ingripa mot den kommunala kontrollen. Livsmedelsverket och Jordbruksverket kan i samråd med kommunen besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning ska flyttas över till Livsmedelsverket, Jordbruksverket eller länsstyrelsen. Myndigheterna kan också förelägga en kommun att rätta till sina brister och de kan även ansöka hos regeringen om att kommunens kontrolluppgifter ska flyttas över till respektive statlig myndighet.

Vad gäller offentlig kontroll av anläggningar i enlighet med förordning (EG) nr 853/2004 om särskilda hygienregler för livsmedel av animaliskt ursprung får Livsmedelsverket i samråd med en kommun besluta att den offentliga kontrollen av en viss anläggning ska flyttas från verket till en kommun.

Närmare information om organisation med mera finns på respektive kommuns webbplats.

Senast granskad 2020-11-09