Dricksvattenproduktion

Pojke dricker vatten

Det är många aktörer som är inblandade i kedjan från vattentäkt till dricksvattenkran. Den storskaliga dricksvattenförsörjningen är komplex och måste vara robust nog för att fungera tjugofyra timmar om dygnet, år efter år.

Dricksvattenförsörjningen i Sverige

De ca 2000 kommunala vattenverken står för ca 85 procent av den totala dricksvattenförsörjningen i Sverige. De kommunala vattenverken varierar mycket i storlek, från mycket små vattenverk som försörjer ett par familjer, till de mycket stora i exempelvis Stockholm, Göteborg och Skåne som försörjer flera hundra tusen personer med dricksvatten.

Det finns också över 2 000 övriga, privata vattenverk som försörjer bland annat samfälligheter, livsmedelsföretag, offentlig och kommersiella anläggningar med dricksvatten. Dessa anläggningar är ofta relativt små.

Ca 2,4 miljoner personer har helt eller delvis enskild dricksvattenförsörjning till exempel från en egen brunn.

Förutom dricksvattenproducenterna är det många aktörer som är involverade och har olika ansvarsområden i kedjan från vattentäkt till dricksvattenkran.

Planering av kommunens vattenresurser

Kommunerna har, med stöd av länsstyrelsen, ansvar för den övergripande planeringen för hur mark- och vattenresurserna ska användas. Plan- och bygglagen (PBL) ger ramarna för detta. I kommunens översiktsplan visas hur framtida bebyggelse, lokalisering av verksamheter och utveckling av trafikstråk är planerade. Utnyttjandet av marken för bebyggelse måste där vägas mot tillgång till och skydd av vattenresurserna.

Vattentäkten

Det vatten som ska bli dricksvatten kallas för råvatten och kan komma från sjöar och vattendrag, det vill säga ytvatten, eller från grundvatten som finns nere i marken eller i sprickzoner i berget. Hälften av Sveriges dricksvatten tas från ytvattentäkter och hälften från grundvattentäkter i marken.

Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för föreskrifter, allmänna råd och vägledningar för förvaltningen av sjöar och vattendrag, och de fem vattenmyndigheterna har det övergripande ansvaret att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i Sverige.

Sveriges geologiska undersökning, SGU, är den myndighet som ansvarar för frågor som rör berg, jord och grundvatten. SGU har ett särskilt ansvar för det nationella miljökvalitetsmålet Grundvatten av god kvalitet.

Regler som rör skydd av vattentäkter finns i miljöbalken.

Från vattenverk till vattenkran

Det är dricksvattenproducenten som är ansvarig för att dricksvattnet i kranen har god kvalitet och är säkert att dricka, det vill säga uppfyller kraven i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. Dricksvattenföreskrifterna reglerar hanteringen av dricksvatten från att råvattnet pumpas in i vattenverket. I föreskrifterna finns bland annat krav på dricksvattenberedningen och hur distributionsanläggningen ska underhållas och skötas samt  kvalitetskrav i form av gränsvärden för det dricksvatten som lämnar vattenverket (utgående dricksvatten) och som senare tappas ur kranen hos konsumenterna.

Varje kommun eller dricksvattenproducent har information om den egna
dricksvattenproduktionen och dricksvattenkvaliteten. Svenskt Vatten är
branschorganisation för de kommunala dricksvattenproducenterna.

Boverket är en förvaltningsmyndighet för frågor om bland annat hushållning av mark- och vattenområden, för fysisk planering, byggande och för boendefrågor. Boverkets byggregler, BBR avsnitt 6, innehåller föreskrifter och allmänna råd om de krav som ställs på VA-installationerna för dricksvatten i byggnader.

Offentlig kontroll av dricksvattenproduktionen

Offentlig kontroll innebär att en myndighet kontrollerar att den som bedriver en verksamhet uppfyller kraven i dricksvattenföreskrifterna. Det är i första hand de kommunala myndigheterna som kontrollerar dricksvattenanläggningarna. Det gäller både de stora kommunala vattenverken och de, ofta ganska små, offentliga eller kommersiella dricksvattenanläggningar som försörjer exempelvis konferensanläggningar, vårdboenden, livsmedelsföretag etc. med dricksvatten.

Livsmedelsverket är ansvarig för den offentliga kontrollen av dricksvatten  på vissa av de livsmedelsanläggningar som har egen dricksvattenförsörjning och där Livsmedelsverket ansvarar för den offentliga kontrollen av livsmedelproduktionen.

Nationell samordning av dricksvatten

 2009 beslutade regering att Livsmedelsverket ska samordna dricksvattenfrågor i Sverige. Beslutet baseras på att riskerna för smittspridning och föroreningar av dricksvattentäkter kan bli stora i framtiden, bland annat på grund av förändrat klimat. Samordningsansvaret omfattar att verka för en koordinerad offentlig förvaltning på dricksvattenområdet som kommer att krävas till följd av klimatförändringarna. Livsmedelsverket ska som dricksvattensamordnare även vara pådrivande för forskning och utveckling till stöd för klimatanpassning inom dricksvattenområdet.

Ansvar vid kris?

En grundläggande princip i det svenska krishanteringssystemet är ansvarsprincipen. Det innebär att den myndighet som normalt ansvarar för en verksamhet har ansvaret även i en krissituation. Mer information finns på sidan Krisberedskap och säkerhet - Dricksvatten.

Senast granskad 2016-03-08