Hälsopåståenden

Hälsopåståenden på livsmedel är alla påståenden som uttrycker att livsmedlet har en positiv effekt på hälsan. De kan vara riktade till den allmänna befolkningen eller till särskilda grupper, som till exempel barn, men gemensamt är att de riktar sig till friska personer. De livsmedel som har hälsopåståenden ska kunna ätas som en del av en vanlig kost.

Vad är hälsopåståenden och hur regleras de?

Hälsopåståenden är alla typer av påståenden om livsmedel som uttrycker att det har hälsofördelar för konsumenten. Användningen av hälsopåståenden regleras i förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden. Här delar man in typer av hälsopåståenden utifrån vilka artiklar i förordningen som beskriver dem:

  • Hälsopåståenden om funktion, utveckling och hälsa (artikel 13)
  • Hälsopåståenden om minskad sjukdomsrisk (artikel 14.1a)
  • Hälsopåståenden om barns utveckling och hälsa (artikel 14.1b)

Det är viktigt att veta att även allmänna, ospecifika påståenden räknas som hälsopåståenden och regleras av förordningen. Det kan till exempel gälla ett namn eller varumärke som antyder en hälsofördel eller andra allmänt hållna påståenden om hälsa. Då ska de åtföljas av ett godkänt hälsopåstående som har samma innebörd som det allmänna påståendet (artikel 10.3). Begreppet Flexibel ordalydelse beskrivs med i ett stycke längre ner på denna sida.

Hälsopåståenden måste vara godkända av EU-kommissionen

Hälsopåståenden får bara användas om de är godkända av EU-kommissionen och finns publicerade i en EU-förordning eller ett EU-beslut. Vem som helst får använda ett godkänt hälsopåstående på ett livsmedel så länge livsmedlet uppfyller de villkor hälsopåståendet kräver.

EU-kommissionen har ett register över samtliga utvärderade hälsopåståenden. Här anges också villkoren för användningen av hälsopåståendena samt i vilken EU-förordning eller vilket EU-beslut påståendena godkänts.

Efsa granskar den vetenskapliga grunden för påståendet

Alla ansökningar om hälsopåståenden genomgår en noggrann vetenskaplig granskning av Efsa, den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Efsa utvärderar om hälsopåståendet har ett vetenskapligt stöd och om påståendet är fördelaktigt för målgruppen, till exempel barn. Den mängd livsmedel som krävs för att uppnå hälsoeffekten ska kunna konsumeras som en del av en daglig kost.

På Efsas webbplats finns en databas över samtliga ansökningar om hälsopåståenden och de vetenskapliga utlåtanden som Efsa gjort. Här kan man också se nya ansökningar som har skickats in och hur långt de kommit i utvärderingen.

Hälsopåståendets ordalydelse

Ett hälsopåstående som görs på ett livsmedel måste utformas med den ordalydelse som godkänts av EU-kommissionen och som står i registret. Det beror på att godkännandet gäller just den hälsoeffekt som ordalydelsen anger under just de förhållanden som avses i det vetenskapliga underlaget.

Flexibel ordalydelse

En mer allmänt hållen beskrivning av hälsoeffekten av en produkt får göras under förutsättning att betydelsen är densamma som i det godkända hälsopåståendet och att detta godkända hälsopåstående också finns med i förpackningstexten. Dessa typer av hälsopåståenden går under beteckningen flexibel ordalydelse och är beskrivet i artikel 10.3 i EG-förordning 1924/2006. EUs medlemsstater har utarbetat en vägledning för tillämpning av denna artikel.

Vad gäller vid användning av Livsmedelsverkets kostråd i märkning och marknadsföring av enskilda livsmedel?

Livsmedelsverket har utarbetat en information om förutsättningarna för användandet av Livsmedelsverkets kostråd i märkning och marknadsföring av enskilda livsmedel.

Traditionella generiska (allmänna) beskrivningar

Ett möjligt undantag från kravet på godkända hälsopåståenden är traditionellt använda allmänna beskrivningar eller beteckningar av kategorier av livsmedel som skulle kunna antyda en hälsoeffekt och därmed skulle kunna uppfattas som ett hälsopåstående. Ett exempel på ett sådant är beteckningen "halstabletter".

Reglerna för användningen av traditionella generiska beskrivningar finns i artikel 1.4 i förordning (EG) nr 1924/2006 om närings- och hälsopåståenden och i förordning (EU) nr 907/2013 om ansökan och användning av generiskt hållna beskrivningar.

Förutsättningar för denna typ av påståenden är att beskrivningen har använts i medlemsstaterna i minst 20 år före ikraftträdandet av förordning (EU) nr 907/2013, det vill säga före 11 oktober 1993, och att konsumenterna inte betraktar beskrivningen som ett hälsobudskap.

Den som vill använda en traditionell generisk beskrivning måste först skicka in en ansökan till Livsmedelsverket om undantag från reglerna.

Näringsdeklaration krävs

Hälsopåståenden i märkning av livsmedel kräver en åtföljande näringsdeklaration från och med den 13 december 2014 enligt förordning (EU) nr 1169/2011 om livsmedelsinformation.

Avvikelser i näringsdeklarationen

Övrig information som måste åtfölja hälsopåståenden

Förutom näringsdeklaration är det vissa meningar som är obligatoriska i märkningen när hälsopåståenden görs:

  1. Ett uttalande om vikten av en mångsidig och balanserad kost och en hälsosam livsstil.
  2. Den mängd livsmedel och det konsumtionsmönster som krävs för att den påstådda gynnsamma effekten ska uppnås.
  3. I de fall det är aktuellt, en varning riktad till personer som bör undvika att använda produkten.
  4. En lämplig varning i fråga om produkter som vid överdriven konsumtion kan utgöra en hälsorisk.

Detta är beskrivet i artikel 10 i förordning (EG) nr 1924/2006.

Hälsopåståenden om botanicals (växter och växtextrakt)

Bland ansökningarna om hälsopåståenden om funktion, utveckling och hälsa (enligt artikel 13) finns en grupp ämnen som kommer från växter och som ännu inte har utvärderats av Efsa. De kallas botanicals och många av dem används i kosttillskott.

Den som vill göra ett hälsopåstående som inte finns godkänt i EU-kommissionens register över godkända hälsopåståenden, kan ansöka om ett nytt påstående enligt artikel 13 eller 14 i förordning (EG) nr 1924/2006. Ansökan skickas till Livsmedelsverket som vidarebefordrar den till Efsa för utvärdering.

Vägledningar

Livsmedelsverket och EU-kommissionen har tagit fram vägledningar till hur reglerna om närings- och hälsopåståenden ska tillämpas. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Efsa, har också gjort en sammanställning med frågor och svar samt information på sin webbplats.

Gränsdragning mellan livsmedel och läkemedel

Ibland är det svårt att avgöra om en produkt ska klassificeras som läkemedel istället för livsmedel. Klassificeringen kan förutom produktens ingredienser och halt bero på vilka påståenden som görs.

Påståenden om att bota eller förebygga sjukdom är alltid medicinska och får bara göras på läkemedel.

På livsmedel är det tillåtet att göra godkända hälsopåståenden om minskad sjukdomsrisk enligt artikel 14.1.a. i förordning (EG) nr 1924/2006. Det måste i så fall anges att den sjukdomsrisk som minskas är en av flera sjukdomsrisker.

Läkemedelsverket är den myndighet som bedömer om en specifik produkt klassificeras som ett läkemedel. Om det råder tveksamhet om en viss produkt är ett läkemedel eller livsmedel kan man kontakta Läkemedelsverket för en klassificeringsbedömning.

Senast granskad 2016-09-20