Näringsrekommendationer

I de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR 2012) beskrivs de matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. Dessutom finns rekommendationer om hur mycket vi behöver röra på oss för att må bra, och hur mycket energi och näringsämnen vi behöver.

NNR 2012 har antagits som de officiella rekommendationer som används i Sverige.

I NNR 2012 är det tydligt att det är helheten i kosten som är viktig. Det går att äta bra på många olika sätt. Genom att äta varierat, inte för mycket, och röra på sig får man en bra balans.

I NNR 2012 lyfts matvanor som både ger oss mycket näringsämnen och som bidrar till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, övervikt, typ 2-diabetes och cancer – sjukdomar som alla är kopplade till matvanor och livsstil. Exempel på sådan mat är grönsaker, baljväxter och frukt, fisk, vegetabiliska oljor som till exempel rapsolja och mat med fullkorn.

Mat som istället kan bidra till att vi får i oss mindre näring är läsk, godis, bakverk och kakor som innehåller mycket socker. För mycket salt mat och salta snacks, charkprodukter och kött av nöt, gris och lamm kan också leda till att risken för sjukdom ökar.

Livsmedelsverket har sammanfattat vad som är bra livsmedelsval för vuxna, barn och gravida, enligt NNR 2012. Länkar till de rapporterna finns längst ner på sidan.

Länkar till NNR 2012

Boken NNR 2012 finns på engelska och kan laddas ner från Nordiska Ministerrådets webbplats. Boken innehåller rekommendationerna, en beskrivning av metoden och det vetenskapliga underlaget till rekommendationerna om varje näringsämne eller område.

De första tre kapitlen i NNR 2012 är översatta till svenska. Där finns rekommendationerna, hur de togs fram och hur rekommendationerna kan användas.

En kort broschyr om NNR finns också på svenska.

Referensvärden

I NNR 2012 används många begrepp som kan vara svåra att hålla isär. Du kan läsa om referensvärden som till exempel LI, AR och UL via länken i menyn till vänster.

Andra organisationer som till exempel WHO och Efsa anger också referensvärden för näringsämnen. I Sverige använder vi oss i första hand av de referensvärden som finns i NNR 2012. På Livsmedelsverket följer vi vad som publiceras av andra organisationer. Ofta är referensvärden för näringsintag desamma eller inte långt ifrån värdena i NNR 2012 eftersom de bygger på samma vetenskapliga grund.

Utvärdering av arbetet med NNR

Experterna, referensgrupperna, och bibliotekarierna som deltog i NNR 2012, har blivit tillfrågade om hur det var att arbeta i projektet. Utvärderingen är ett viktigt underlag för att kunna förbättra processen att ta fram näringsrekommendationer.

Råd och rekommendationer

Näringsrekommendationer är inte samma sak som kostråd, eller råd om bra matvanor som de också kallas.

Livsmedelsverket har uppdaterat råden om bra matvanor med utgångspunkt i NNR 2012. Råd om bra matvanor visar hur man kan äta för att få i sig den mängd vitaminer och mineraler, protein, fett och kolhydrater som rekommenderas i näringsrekommendationerna. Råden tar också hänsyn till forskning om hur olika livsmedel och matvanor påverkar hälsan, till matvanor och mattraditioner i Sverige och till hälsoproblem i befolkningen.

Ibland kan andra åtgärder än kostråd behövas för att förbättra svenskarnas näringsintag. D-vitamin är ett exempel, där vi redan idag har obligatorisk D-vitaminberikning av vissa livsmedel. Livsmedelsverket har gjort ett förslag på ändring av berikningen för att öka intaget av D-vitamin i befolkningen.

Fördjupning om NNR 2012

Hur har rekommendationerna tagits fram?

Den femte upplagan av Nordiska näringsrekommendationer, NNR 2012, har finansierats av Nordiska ministerrådet. Mer än hundra experter har varit involverade i revideringen. Ledande forskare och experter inom varje område främst från de nordiska länderna, deltog.

Experterna har gått igenom en mängd vetenskapliga studier och översikter som har publicerats efter år 2000 och tittat på hur olika näringsämnen, livsmedel och matvanor påverkar hälsan.

De har särskilt tittat på områden där det kommit mycket ny forskning – till exempel fett, kolhydrater, D-vitamin och olika matvanors samband med hälsan. De har också tagit hänsyn till studier som ingick i den förra upplagan av NNR. För en del ämnen gjordes systematiska litteraturöversikter. Översikterna har gjorts enligt en särskild guide.

Varje systematisk litteraturöversikt samt kapitel i NNR 2012 granskades av experter som inte varit med och skrivit kapitlen. Kapitlen har också varit ute på remiss som vem som helst kunnat svara på. De synpunkter som lämnats in, och kommentarer från den nordiska arbetsgrupp som arbetade med revideringen, finns publicerade på Nordiska Ministerrådets webbplats.

Vad är nytt i rekommendationerna?

Ett stort antal vetenskapliga studier har publicerats sedan förra upplagan av NNR som kom 2004. I de flesta fall har den nya forskningen stärkt de tidigare rekommendationerna. I vissa fall har det funnits anledning att ändra rekommendationerna.

Det här är några av de viktigaste förändringarna:

  • Fokus ligger mer på helheten i kosten, det vill säga vilka matvanor som är hälsosamma, än på enstaka näringsämnen.
  • Det betonas att  typen av kolhydrater i maten och vilka livsmedel som bidrar med kolhydrater är viktigare än den totala mängden kolhydrater.
  • Det betonas att  typen av fett i maten är viktigare än den totala mängden fett.
  • Utrymmet för enkelomättat fett, som finns i till exempel olivolja, rapsolja och nötter, har ökats något. På grund av det har rekommendationen för det totala fettintaget justerats till 25-40 procent av energiintaget (tidigare 25-35 procent), medan kolhydratintaget ändras till 45-60 procent av energiintaget (tidigare 50-60 procent).
  • Det rekommenderade intaget av vitamin D har ökats för barn över två år, vuxna och personer över 75 år.
  • Det rekommenderade intaget av selen har ökats för vuxna.

Vem använder NNR 2012?

Rekommendationerna används i första hand av personer som på olika sätt arbetar med mat och bra matvanor, bland annat som

  • riktlinje för att planera mat för grupper av människor, till exempel skolmat eller mat i äldreomsorgen
  • underlag för Nyckelhålsmärkningen
  • verktyg för att utvärdera gruppers eller befolkningens intag av olika näringsämnen
  • underlag för att ta fram råd om bra matvanor
Senast granskad 2016-10-31