Allergimärkning

För dig som är allergisk eller överkänslig mot mat, är det viktigt att veta vad maten innehåller. Därför finns särskilda regler för hur livsmedel som innehåller vanliga allergiframkallande ingredienser ska märkas. En ny lagstiftning gör också att det nu blir lättare att få veta om maten som serveras på restaurang innehåller dessa ingredienser.

De ingredienser som oftast ger allergi eller annan överkänslighet

Om en allergisk person får i sig något hon eller han inte tål kan det leda till svåra symtom. Det finns inget botemedel för allergi. Det enda en allergisk person kan göra för att undvika att bli sjuk är att se till att maten inte innehåller det som orsakar allergin.

För de 14 ingredienser/livsmedelsgrupper som orsakar flest allvarliga överkänslighetsreaktioner finns det särskilda märknings- och informationskrav. Dessa är:

  • Spannmål, som innehåller gluten (det vill säga vete, råg, korn, havre, spelt (dinkel), khorasanvete, eller korsningar mellan dem)
  • Kräftdjur
  • Ägg
  • Fisk
  • Jordnötter
  • Sojabönor
  • Mjölk och mjölkprodukter (inklusive laktos)
  • Nötter, det vill säga mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistaschmandel, makadamianöt/Queenslandsnöt
  • Selleri
  • Senap
  • Sesamfrön
  • Svaveldioxid och sulfit i koncentrationer på mer än 10 mg/kg eller 10 mg/liter
  • Lupin
  • Blötdjur (snäckor, musslor och bläckfisk)

Även produkter framställda från dessa (till exempel sojalecitin) omfattas av märknings- och informationskraven. Ingredienserna/livsmedelsgrupperna brukar kallas allergener och hela listan kallas "allergenlistan" i den fortsatta texten.

Allergenmärkning – färdigförpackad mat

Du som är allergisk eller har en annan överkänslighet bör alltid läsa ingrediensförteckningen på förpackningen noga. Det gäller också livsmedel du brukar handla ofta, eftersom innehållet i en vara kan ändras med tiden. Det ska tydligt framgå om ingredienser från allergenlistan ingår i ett livsmedel. Du som är allergisk eller glutenintolerant kan därför läsa dig till om ett livsmedel innehåller ingredienser som mjölk, ägg eller vete.

Information om innehåll – inte färdigförpackade livsmedel

Från den 13 december 2014 har du rätt att få veta om mat på restaurang innehåller de ingredienser som finns på allergenlistan. Restauranger och andra som lagar mat som inte är färdigförpackad, måste kunna uppge om maten innehåller dessa ingredienser. De får inte skylla på okunskap. Informationen kan ges muntligen eller skriftligen. Läs mer under Fördjupning nedan.

Fördjupning

Fakta om allergimärkning

Alla ingredienser som ingår i ett livsmedel ska anges i fallande ordning efter vikt i ingrediensförteckningen på förpackningen. Det finns några undantag till att alla ingredienser ska anges. Exempelvis kan kategoribeteckningar som "ströbröd" och "kryddor" anges, se rubriken "Exempel" nedan.

Däremot ska det tydligt framgå av livsmedlets beteckning (namn) och/eller ingrediensförteckning om livsmedlet innehåller ingredienser från allergenlistan. På livsmedel, som tillverkats efter den 13 december 2014, ska dessa ingredienser lyftas fram genom fet stil, stora bokstäver eller annat förtydligande. Dessa ingredienser/livsmedelsgrupper får inte döljas under kategoribeteckningar (som ströbröd). Det måste också anges om ett ämne eller livsmedelstillsats i livsmedlet är framställd av någon av ingredienserna från allergenlistan, se "Exempel på märkning" nedan.

Exempel på märkning

  • Om emulgeringsmedlet lecitin är framställt från soja ska det anges som "emulgeringsmedel SOJAlecitin" alternativt "emulgeringsmedel E322 (från soja)". Lecitin framställt från ägg ska anges på samma sätt.
  • Stärkelse som är framställd från vete måste alltid anges som "vetestärkelse" alternativt "stärkelse (från VETE)". Stärkelse från vete får aldrig dölja sig under kategoribeteckningen "stärkelse". Däremot kan det stå enbart "stärkelse" i ingrediensförteckningen om den är framställd från potatis eller majs. Detsamma gäller för modifierad stärkelse som måste deklareras som "modifierad stärkelse (från vete)" alternativt "modifierad VETEstärkelse" om den är framställd från vete.
  • Blandningar av kryddor som utgör mindre än två procent av livsmedlets vikt kan anges enbart som "kryddor" eller "kryddblandning" men om selleri, sesam eller senap ingår ska dessa anges till exempel "kryddor (selleri)".
  • Om vete, mjölk och ägg ingår i ingrediensen ströbröd ska det framgå t.ex. genom "ströbröd (vete, mjölk, ägg)".

Information om livsmedel som inte är färdigförpackade

Mat man äter på restaurang är exempel på livsmedel som inte är färdigförpackade. Från den 13 december 2014 är alla som säljer och serverar mat och måltider skyldiga att kunna informera om maten innehåller någon ingrediens från "allergenlistan". Du som är allergisk eller glutenintolerant kan därför alltid få reda på om maten innehåller ingredienser som mjölk, ägg eller vete.

Du kan få informationen muntligen eller skriftligen. Om informationen är muntlig ska det finnas en upplysning om att informationen finns att få. Skriftlig information om allergener kan exempelvis finnas:

  • På menyn
  • På en särskild skylt eller skärm
  • I ett informationsställ

Berätta vad du är allergisk mot

Den nya lagstiftningen innebär att restaurangerna ska kunna informera om när en måltid innehåller allergena ingredienser så att du som är allergisk eller överkänslig ska kunna undvika den måltiden. Känsliga allergiker kan dock få allvarliga reaktioner av så lite som en nötflisa eller en droppe mjölk. Sådana kan oavsiktligt hamna i maten på restaurang och då räknas de inte som ingredienser.

Vanliga restauranger behöver inte ha särskilda rutiner för att säkerställa att maten är lämplig även för känsliga allergiker. För många överkänsliga går det bra att äta maten ändå, men är du särskilt känslig är det viktigt att du pratar med personalen och berättar att du till exempel inte tål mat som kommit i kontakt med kladdiga redskap. Du bör också tänka på att mat på bufféer kan vara en risk.

Skolkök och andra som lagar specialkost måste däremot ha särskilda rutiner för att maten som serveras till allergiker ska vara lämplig även för de som är särskilt känsliga. Det finns ytterligare lagstiftning som reglerar specialkost och rätten till skolmat (se länkar nedan).

Vad innebär "Kan innehålla spår av..."

Regler om märkningen "Kan innehålla spår av..." är ännu inte fullständigt lagstiftade. Men Livsmedelsindustrin och Svensk dagligvaruhandeln har tillsammans med Livsmedelsverket tagit fram branschriktlinjerna "Allergi och annan överkänslighet - Hantering och märkning av livsmedel".

Dessa riktlinjer handlar om hur livsmedelsföretag bör agera vid tillverkning av produkter som innehåller allergener. Här påpekas att "En märkning som framhåller risken för kontamination får aldrig användas som en ursäkt för dåliga kontrollrutiner och hygienhantering".

Företagen ska genom att följa riktlinjerna undvika att deras produkter kommer i kontakt med allergener. Märkningen "kan innehålla spår av" ska användas som den absolut sista möjligheten när risken för förorening av varje allergen vid en specifik tillverkningslinje är; okontrollerbar och sporadiskt förekommande, te x dokumenterad genom rengöringskontroll, testresultat eller säkerställd konsumentreaktion.

Det finns i dagsläget inga gränsvärden för produkter som är märkta med "Kan innehålla spår av...". Ibland kan det vara obefintliga halter och ibland högre halter. Mycket höga halter av mjölkprotein, jordnöt och hasselnöt har påvisats i chokladprodukter. Du bör därför undvika produkter där det står "Kan innehålla spår av" det du inte tål.

Regler om märkning med mera

Reglerna om märkning och information om livsmedel finns i Informationsförordningen (Europaparlamentets och rådets förordning, EU nr 1169/2011). I lagstiftningen skiljer man på färdigförpackad mat - till exempel ett paket knäckebröd - och inte färdigförpackad mat - till exempel en restaurangmåltid. Olika regler gäller om måltiden är färdigförpackad eller inte färdigförpackad. Reglerna för märkning av färdigförpackade livsmedel är samma inom hela EU. I Livsmedelsverkets föreskrifter om livsmedelsinformation (LIVSFS 2014:4) finns bland annat nationella regler om livsmedel som inte är färdigförpackade. Dessa regler kompletterar EU-reglerna.

Undantag från listan

Vissa undantag har gjorts i listan över de 14 ingredienserna/livsmedelsgrupperna av ämnen. Dessa undantag hittar du också i bilaga II till Informationsförordningen.

Undantagen omfattar sådana produkter som utvunnits ur ingredienserna i bilaga II men där produkten i fråga inte anses utgöra någon risk för de med överkänslighet. Ett exempel är glukossirap framställd från vete eller korn. Då glukossirap framställt från vete eller korn inte anses utgöra någon risk för glutenintoleranta behöver det inte anges om glukossirap är framställt från vete eller korn.

 

 

Senast granskad 2016-10-12